Damberg duckar SBAB:s regelbrott

Att de svenska storbankerna får kritik från politiskt håll tillhör inte ovanligheterna. Ministrar från både nuvarande och tidigare regeringar uttalar sig ofta om just bankernas agerande.

När det visar sig att statens egen bolånebank SBAB under ett flertal år struntat i att redovisa korrekta arvoden för styrelseledamöter är det dock tyst. Näringsminister Mikael Damberg avböjde att svara på E55:s frågor på onsdagen utan hänvisade till sina kollegor på departementet.

– Vi kan konstatera att SBAB rapporterat otydligt och i några fall felaktigt i sin årsredovisning vilket självklart inte är bra. Detta har upptäckts och SBAB har nu korrigerat felen och förstärkt sina rutiner så att felen inte ska ske igen, säger Daniel Kristiansson som är ansvarig för statens förvaltning av SBAB.

Men näringsdepartementet hade inte på egen hand upptäckt felet i årsredovisningarna. Som E55 rapporterat tidigare i veckan handlar det om oredovisade arvoden till SBAB:s ordförande Bo Magnusson och tidigare vice ordföranden Jakob Grinbaum på flera hundra tusen kronor. Felen har funnits med i årsredovisningarna för åren 2014 till 2016.

      LÄS MER: Dolda arvoden till SBAB-höjdare
      LÄS MER: Statliga SBAB riskerar böter

Det var först när E55 började ställa frågor till SBAB och departementet om bankens redovisningsrutiner som informationen om de dubbla arvodena kom fram.

Den första reaktionen var till och med att inga arvoden betalas ut från dotterbolag:

– Jag tror inte att några som sitter i styrelsen i våra bolag även sitter i dotterbolagens styrelse i samma koncern och får arvode för det också, förklarade Magnus Johansson, som arbetar på regeringskansliet och ansvarar för styrelserekryteringar till de statligt ägda bolagen.

Han var en av de första som E55 talade med i inledningen av vår research. Enligt Magnus Johansson är huvudregeln och praxis när det gäller styrelser och dotterbolag att de styrelseledamöter som ägaren staten nominerat till moderbolagets styrelse inte sitter i dotterbolagsstyrelser, annat än i vissa passiva styrelser som måste finnas av rent formella och legala krav, till exempel för att upprätta en årsredovisning.

– Om så skulle vara fallet anses detta arbete vara en del av ordinarie styrelseansvar och inget ytterligare arvode utgår, sa Magnus Johansson när E55 började ställa frågor om arvodena.

När regeringskansliet därefter gör en egen genomgång av hur det ser ut med arvoderingen i bolagsportföljen visar det sig att de dubbla arvodena i den egna bolånebanken inte varit helt okända för regeringskansliet, även om praxis alltså verkar vara något annat.

– Regeringskansliet fick information om att externa ledamöter skulle tillsättas 2014 till följd av nya krav på styrning från Finansinspektionen och europeiska bankmyndigheten EBA, sa Magnus Johansson.

– Innan 2014 hade SCBC [dotterbolaget, reds anmärkning] inga externa ledamöter, utan enbart ledamöter anställda i SBAB, och de hade därför inget styrelsearvode.

I regeringens egen förvaltningsberättelse för de statliga bolagen nämns dock inte extraarvoderingen till SBAB-topparna. Frågan om hur detta kan komma sig bollades över till Daniel Kristianson:

– Man har bara tagit med arvodet i SBAB och inte i SCBC. Det bör framgå tydligare, även i hur SBAB rapporterar, sa han.

Efter E55:s granskning är felen i årsredovisningen något som varken SBAB eller regeringskansliet förnekar. I värsta fall riskerar nu SBAB ett tillsynsärende hos Finansinspektionen.

Enligt Finansinspektionen, som har tillsynsansvar över SBAB, är det nämligen självklart att alla ersättningar till styrelseledamöter ska framgå i moderbolagets årsredovisning, även arvoden från dotterbolag. Gör man inte det bryter man mot både FI:s föreskrifter, svensk lag och internationella redovisningsregelverk.

– Om företaget är moderföretag i en koncern ska ersättningar och förmåner från samtliga koncernföretag ingå, säger Lena Boregård, redovisningsexpert på Finansinspektionen.

Men trots att informationen om de extra arvodena fanns på regeringskansliet har de inte uppmärksammat felet i årsredovisningarna. Inte heller revisorerna på Deloitte har påtalat bristerna. Därmed har också samtliga årsredovisningar för den aktuella perioden godkänts utan anmärkning från ägaren staten.