News55

Därför går sopor för miljarder upp i rök

Artikelbild
e55
e55
Uppdaterad: 25 apr. 2024Publicerad: 23 jan. 2018

Plast, stål och papper för 42 miljarder kronor försvinner när vi stoppat det i återvinningen. Vi är bra på att sopsortera i Sverige, men betydligt sämre på att återvinna, enligt en färsk rapport från Återvinningsindustrierna.

ANNONS
ANNONS

Vi svenskar är snudd på duktigast i hela världen på att sortera våra sopor. Plast, papper och metall – de flesta av oss tänker noga innan avfallet åker i sopen. Vi kämpar på med våra separerade kärl under diskhon, och kånkar stora kassar till återvinningen med jämna mellanrum. Och kom inte och säg att vi inte funderar på livet efter detta för plasten som sitter runt gurkan!

Men det visar sig att våra mödor får ganska klen utdelning. I alla fall mätt i pengar.

– Rent generellt är vi duktiga på återvinning, men vi eldar upp det mesta, säger Lina Bergström, vd för Återvinningsföretagen, som är en branschorganisation för de privata företagen som sysslar med återvinning.

En ny undersökning som just sammanställts för deras räkning, visar ganska nedslående resultat. Hela 84 procent av plastsoporna från företag och privatpersoner eldas upp. Vi använder plast för 10 miljarder kronor om året men efter sortering, eldning och återvinning återstår bara 1,3 miljarder kronor i materialvärde. När det gäller stålskrotet sjunker värdet från 29 miljarder kronor till 9 miljarder.

Totalt är värdesvinnet hela 42 miljarder kronor för all sorts material. Det beror dels på att material bränns eller kasseras i stället för att användas igen, dels på att det återvunna materialet tappar så mycket i värde jämfört med nytt.

Enligt Lina Bergström beror det stora värdesvinnet på att vi har system som riktar in sig på renhållning och insamling i stället för på återvinning.

– Jag skulle vilja se mål som innebär att en del av det material som används ska bestå av återvunnet material. Vi har ett bra grundsystem för insamling, men vi borde vara duktigare även på återvinning.

För att komma dit behövs nya regler som måste komma ur ett samarbete mellan flera intressen, konstaterar hon. Redan när förpackningar tillverkas måste de anpassas för återvinning.

ANNONS

– Konsumenten kommer i kläm. Få av oss vet vad som händer med förpackningar efter sorteringen. Exempelvis kött-tråg, hur många vet att de som är svarta inte kan återvinnas? De kan inte läsas optiskt.

Sammansatta material, där flera olika typer av material satts ihop, är också svåra att återvinna.

– Till exempel refillpåsar för tvål och tvättmedel. De kan bestå av upp till sju lager, och kan inte återvinnas. Ur återvinningssynpunkt är det bättre att köpa den hårda flaskan. Men det känner inte konsumenter till. Man tror att man gör miljön en tjänst för att det blir mindre material att transportera.

Om vi blev duktigare på återvinning skulle vi kunna spara mer på naturresurser, förklarar Lina Bergström. Men det skulle också kunna bli lönsamt för återvinningsföretagen. Fast det förutsätter att återvunnet material blir ett mål, och att efterfrågan därmed ökar, konstaterar hon.

– Detta är en verksamhet med mycket små marginaler. Om det inte finns en efterfrågan så går det inte att återvinna. De kan inte investera pengar om det inte finns avsättning för det som de gör.

Det är viktigt för konsumenter att materialet återanvänds, men för att komma tillrätta med det enorma svinnet behövs framför allt åtgärder för material från företag och olika verksamheter.

– Totalt är hushållsavfallet 4,2 miljoner ton per år. Men avfallet från verksamheter är hela 24 miljoner ton, säger Lina Bergström.

      LÄS ÄVEN: Glädjande överraskning för pensionärer
       LÄS ÄVEN: Nytt Rut-förslag drabbar pensionärer
       LÄS ÄVEN: Konflikt kring näthandeln från Kina
       LÄS ÄVEN: Dolda arvoden till SBAB-höjdare

ANNONS

 

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS