Forskare varnar: Finansministern har fel om Sveriges ekonomi

Regeringen tänker bara på ekonomin här och nu, men för att bedöma bärkraften måste man studera hur det går på längre sikt, skriver forskarna i debattartikeln. Sverige är bra på att starta företag, men sämre på att få dem att växa, tycker de.

– Det finns några stora företag som startats här, enhörningarna kallas, de, som Klarna, Spotify och Skype, men tillväxten sker inte i Sverige, säger Pontus Braunerhjelm, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och professor på KTH och BTH och en av undertecknarna, till E55.

Han ser att skattereglerna är en av orsakerna till att företagen säljs och flyttas utomlands. Det är helt enkelt för ofördelaktigt att vara kvar och växa i Sverige.

Men det finns också andra anledningar.

– Nu vid årsskiftet har vi fått ett system för personaloptioner, som är ett bra sätt att få företag att växa. Men det blev en halvmesyr, Sverige kunde ha lagt sig som det bästa landet, Storbritannien, säger han.

Regeringen tittar mest på hur det ser ut just nu, i stället för att fokusera på strukturproblem som kan få effekter längre fram, tycker han.

– Vi vill lyfta det. Många variabler i Sverige är bra, men riktningen, som kan ge förändring på sikt, den är mindre positiv.

Riskkapitalister har stor betydelse för utvecklingen, förklarar han, men i Sverige har de fått en smula dålig klang.

– Dels för att avkastningen har varit rätt dålig, men också för att de gett sig in i välfärdssektorn. Men en stor del av företagen på Nasdaq har haft riskkapitalister inne. De spelar en viktig roll, men det krävs att de är kvalificerade. Sverige är i en inlärningsfas här. Sverige är inte så duktiga som USA när det gäller de tidiga skedena i företags utveckling.

Just nu befinner sig Sverige i en strukturomvandling, men den svenska ekonomiska politiken är alltför kortsiktig, skriver de åtta forskarna. De efterlyser ett strukturinstitut som fokuserar på långsiktig ekonomisk utveckling.

– Vi efterlyser ett självständigt institut, med hög integritet, som kan ge analyser oberoende av politiska vindar. Ungefär som IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, som gör kvalificerade analyser, säger Pontus Braunerhejelm.

Expansiv penningpolitik under en massiv högkonjunktur gör att bilden ser betydligt ljusare ut än vad den är, enligt forskarna, där förutom Pontus Braunerhjelm även Dan Brändström, professor och ordförande för Linnéuniversitetet, Johan Eklund, vd för Entreprenörskapsforum och professor på BTH, Pernilla Johansson, chefsekonom på Sydsvenska handelskammaren, Christian Ketels, forskare vid Harvard Business School och på Handelshögskolan i ­Stockholm. Emma Lappi, doktorand vid Entreprenörskapsforum och JIBS, Göran Reitberger, tidigare adjungerad professor vid KTH och Per Thulin, forskare vid Entreprenörskapsforum har undertecknat debattartikeln.

LÄS ÄVEN: Ny varning för bedrägerier mot bankkunder – så skyddar du dig
LÄS ÄVEN: SL:s nya höjning slår mot pensionärer
LÄS ÄVEN: Dolda arvoden till SBAB-höjdare