News55

Spotify sätter förvaltarna på pottkanten

Artikelbild
e55
e55
Uppdaterad: 25 apr. 2024Publicerad: 05 apr. 2018

De heta tech-jättarna är på väg att förändra de globala spelreglerna för hur börsnoterade bolag ska styras. All makt åt grundarna är villkoren som gäller. Kapitalförvaltare och småsparare ställs inför ett svårt dilemma – att gå med på villkoren eller stå utan aktier.

ANNONS
ANNONS

De stora svenska pensionsförvaltarna Alecta, Folksam och AMF hade redan innan veckans börsnotering sett till att köpa in sig i Spotify-aktien. Den snabba tillväxten och starka marknadspositionen lockar.

Även bland svenska småsparare är intresset stort enligt rapporter från olika banker.

Men det finns en baksida av myntet. Den som går in som aktieägare i bolaget går samtidigt med på att i praktiken avsäga sig många av sina ägarrättigheter.

Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon har inför noteringen nämligen sett till att de tillsammans kan övertrumfa alla andra ägare när det gäller omröstningar på bolagsstämmorna, där beslut exempelvis tas om vem som ska sitta i styrelsen.

Två bestämmer över resten

Spotifys styrelse har nämlingen delat ut speciella röstcertifikat till Ek och Lorentzon (och kan komma att göra det igen i framtiden) så att grundarna kontrollerar 80,5 procent av rösterna i Spotify.

Modellen med certifikaten, som bara har rösträtt och ingen ekonomisk rätt, är en nyhet på marknaden men följer i samma fotspår som grundarna av Facebook, Alibaba, Snapchat och andra redan trampat upp.

De stora tech-bolagen lever nämligen efter devisen att det är helt avgörande att grundarna förblir i kontroll över verksamheten. Rent praktiskt sker detta oftast genom att använda skilda aktieslag där den typen av aktier som allmänheten får köpa har begränsad eller ingen röststyrka.

ANNONS

På ett plan känns det här som en självklarhet. Tech-bolagen har lyckats lansera brillianta nya tjänster som slagit ann hos stora användarskaror och underlättat vår vardag på många olika sätt.

Det har delvis skett genom att låta långsiktiga visioner styra, något som tidigare ofta krockat med aktiemarknadens krav på snabb avkastning och vinstmaximering.

Att låta grundarna behålla kontrollen kan därför ses som ett svar på kritiken mot kortsiktig kvartalskapitalism.

Å andra sidan visar mänsklighetens historia på en rad problem när makten samlas hos en liten grupp individer som i praktiken blir oavsättliga, det gäller både på börsen och i andra sammanhang.

Minoritetsskydd

På aktiemarknaden har det under lång tid därför arbetats fram principer för ägarstyrning och olika skydd för minoriteten i ett bolag. I grund och botten handlar det om en likabehandlingsprincip som ska gälla för alla ägare.

Samtidigt är idén med röststarka aktier ingen nyhet. På Stockholmsbörsen har röststarka A-aktier under lång tid använts för att låta en grupp ägare behålla inflytandet. Familjerna Wallenberg och Stenbeck bygger exempelvis sitt inflytande helt på denna modell.

Kompromissen har blivit att en röstskillnad på ett till tio anses acceptabel.

ANNONS

Men nu talar mycket för att en förändring till det sämre för minoriteten är på väg att sprida sig globalt. De stora tech-bolagen som noterats på New York-börsen de senaste åren har som regel haft röstförmåner för grundare och ledning.

När konkurrerande börser i USA och andra länder vill locka till sig de hetaste noteringarna måste de anpassa regelverken på motsvarande sätt.

Klart är att Spotify inte hade kunna använda certifikatmodellen om det var i form av ett svenskt aktiebolag som de skulle noteras på Stockholmsbörsen. Men nu är Spotifys moderbolag placerat i Luxemburg och regelverket med flexibelt.

Flyttar fram positionerna

Bland de stora pensionsförvaltarna är synen på de här ägarfrågorna uppenbarligen olika. Medan AMF, Alecta och Folksam köper in sig i Spotify väljer exempelvis Sjunde AP-fonden att stå utanför.

Sjunde AP-fonden har till och med tagit strid med Facebook i ägarfrågan och var som en del i en grupp fonder med och stoppade förslaget om att sociala medier-jätten skulle införa C-aktier utan rösträtt förra året.

Den gången visade det sig att det fanns en gräns för grundaren Mark Zuckerbergs maktambitioner. Men det verkar som att Spotifys Daniel Ek och Martin Lorentzon flyttat fram positionerna på nytt.

Med certifikatupplägget har de fått ett stort mandat att styra Spotify på det sätt som de anser bäst. Men de tar också på sig ett stort ansvar att förvalta bolaget på ett sätt som är bra för alla ägare, kunder och anställda.

ANNONS

Att köpa aktier i Spotify är därmed i praktiken åtminstone delvis en investering i de två svenska entreprenörernas egen förmåga. Hittills har ingen Spotify-investerare haft anledning att klaga. Endast framtiden kan utvisa hur den fortsatta historien kommer att skrivas.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS