Annons
Annons

Chefekonom: minusränta sänder fel signal

Uppdaterad: 2018-07-02 11:55

I morgon presenterar Riksbanken ett nytt räntebesked. Allt talar för att reporäntan får ligga kvar på rekordlåga -0,5 procent.

Annons
Annons

I februari 2015 tog Riksbanken det historiska beslutet att sänka reporäntan till minus 0,1 procent. En månad senare kom nästa sänkning och sedan februari 2016 har räntan legat på -0,5 procent.

Syftet med minusräntan var att sätta fart på inflationen. I dag har man uppnått målet på två procent. Att Riksbanken ändå inte höjer räntan beror på att inflationen tidigare legat under målet alldeles för länge, förklarar, Anna Öster, chefekonom på Länsförsäkringar.

Man är oroad för att aktörerna i ekonomin inte längre har förtroende för inflationsmålet.

Långsam återhämtning

Återhämtningen efter finanskrisen 2008 har tagit längre tid i övriga Europa och den Europeiska Centralbanken har meddelat att en höjning av räntan kan bli aktuell tidigast nästa sommar.

Om Riksbanken hade höjt snabbare än vad ECB gjort skulle kronan ha stärkts väldigt kraftigt vilket skulle ha dämpat inflationen. .En lägre inflation skulle leda till att vi får mer importerade varor för våra pengar vilket i sin tur skulle dumpa priserna på de varorna, säger Öster.

Oron på världsmarknaden är ytterligare en aspekt som Riksbanken måste ta hänsyn till. Många bedömare tror att export kommer att ha större betydelse för svensk ekonomi framöver. Ett globalt handelskrig skulle dock bromsa denna utveckling.

Vill se räntehöjning

Annons

Anna Öster skulle gärna se att räntan höjdes och ser ingen risk att inflationen att skena.

Jag tycker att man kan fundera på de signaler man sänder till hushåll och företag. Är det faktiskt rimligt att man i en tydlig högkonjunktur sitter på en minusränta?

Riksbanken har tidigare flaggat för en räntehöjning i slutet på året.

Annons
Annons
Läs nästa artikel Chefekonom: minusränta sänder fel signal Chefekonom: minusränta sänder fel signal