Paret, som bor i Stockholmsområdet, hade ungefär 80 000 kronor i kontanter som de sparat ihop under många år, sedlar som de förvarat “i madrassen” istället för att ha dem på ett bankkonto.

– Det känns tryggt att ha kontanter hemma ifall något händer, berättar paret som av rädsla för banken väljer att vara anonyma.

När sedlarna skulle bli ogiltiga tidigare i år uppstod som för många andra en situation där pengarna behövde växlas in till nya eller sättas in på banken. Paret valde att vid ett par tillfällen sätta in kontanterna på sitt vanliga konto hos Nordea via bankens servicekontor. De fick där sätta in pengarna genom en insättningsautomat.

– Vi frågade personalen först hur mycket vi fick sätta in. Hon på kontoret svarade att man fick sätta in 40 000 kronor i månaden i insättningsautomaterna. Vi gjorde som hon sa, säger paret.

Allt gick bra och paret trodde att pengarna nu var säkra hos banken. Men några månader efter insättningarna damp ett brev ner från Nordea med krav på att paret skulle visa upp var pengarna kom ifrån. Paret litade inte på att brevet verkligen kom från banken. Efter alla rapporter om bedrägeriförsök blev de rädda att det var ett lurendrejeri och vågade inte svara.

– Vi tänkte att det inte kan vara från Nordea med en sådan hotande text. Vi trodde inte det var på riktigt utan att någon försökte lura oss. Man läser jämt om olika bedrägeriförsök, berättar paret.

Snart kom ett nytt brev från banken. Denna gång hårdare formulerat. Om de inte svarar på frågorna och visar upp underlag på varifrån de insatta pengarnas kommer hotar banken nu med att stoppa parets tillgång till banktjänster. Med andra ord kommer de inte längre varken kunna betala räkningar, överföra pengar eller göra automatuttag. Paret har ingen dokumentation och har uppfattat brevet som väldigt hotfullt.

På Nordea är man medveten om att breven som banken skickar ut kan uppfattas på ett felaktigt sätt, men hävdar att de måste skicka dessa brev.

– Jag förstår att många kanske tycker att frågorna är märkliga, speciellt äldre personer. Men vi har en skyldighet att ställa sådana frågor, att känna våra kunder. Vi har fått böter tidigare för att vi inte följt reglerna tillräckligt, så vi arbetar hårt för att undvika det, säger Janina Pfalzer, pressekreterare på Nordea.

Böterna som Nordea hänvisar till fick banken av Finansinspektionen efter att ha misslyckats med att förhindra penningtvätt i mångmiljonklassen. Nu slår detta mot vanliga privatkunder som måste svara på frågor även kring mindre insättningar.

– Vi måste följa lagen när det gäller insättningar, kunden måste kunna visa var pengarna kommer ifrån. Vår ambition är att allting ska ordna sig för paret, vi vill lösa det här, säger Janina Pfalzer.

Men efter 50 år som kunder i Nordea anser paret att banken som har bra insyn i deras ekonomi borde ha tillräckligt bra koll på dem utan sådana här brev.

– De vet ju allt om oss, vilka lån vi har, hur mycket pengar vi får ut och hur mycket pengar vi tagit ut i kontanter genom åren. De måste ju ha all information redan, säger paret.

Paret har ändå valt att svara på alla frågor så gott de kan. Men två veckor efter att de skickat in svaren har de ännu inte hört något och vet ännu inte om tjänsterna kommer att spärras.

– Vi känner att vi blivit hotade, det hela är obehagligt och det känns som att vi bor i Nordkorea, säger mannen i paret.

Nordea öppnar för en översyn av sina rutiner och hur de formulerar sig i breven till kunderna.

– Det är tråkigt att de uppfattar det som hotfullt, det är inte menat som ett hot, så vi får titta på rutinerna med breven, säger Janina Pfalzer.

 

    LÄS MER: Snart kan du jämföra tandläkarnas priser
    LÄS ÄVEN: Så blåser bankerna dig som inte bor i storstan
    LÄS ÄVEN: SL:s nya höjning slår mot pensionärer
    LÄS ÄVEN: Dolda arvoden till SBAB-höjdare