Pension: Så ska du göra med ditt återbetalningsskydd

Pensionsmyndigheten varnar för att många har ett kostsamt och ofördelaktigt efterlevandeskydd i sin tjänstepension. Genom att lägga till ett skydd för familjen som en slags försäkring minskas pensionen rejält. Svindyrt och helt fel att det finns som förval, enligt en ny genomgång från myndigheten.

Men det gäller att hålla tungan rätt i mun. Det finns flera olika slags skydd och system för att efterlevande ska få del av pensionskapitalet. Begreppen används ibland på lite olika sätt, så det är inte lätt att hålla reda på vad som är vad, varnar Enita Söderström, finansiell rådgivare med återbetalningsskydd som specialitet på pensionsrådgivaren Söderberg & Partners.

– I den allmänna pensionen, från staten, så kostar återbetalningsskyddet pengar. Det är rätt mycket, och jag rekommenderar aldrig att man väljer det, säger hon.

Syftet med den allmänna pensionen är helt enkelt inte att den ska ärvas, förklarar hon. När någon dör ska pengarna gå in i systemet igen i stället för att gå till efterlevande.

Annat är det däremot med tjänstepensionen. Där kostar inte återbetalningsskyddet något, förklarar hon.

– Men det man missar är arvsvinsten, det vill säga pensionerna från dem i ens egen ålder som avlider.

“Kostnaden” för återbetalningsskyddet i tjänstepensionen kan man säga är den arvsvinst som man går miste om varje år. Med arvsvinsten blir  pensionen något högre. Men för unga är den vinsten inte värd så mycket eftersom det är så få som dör i den åldern. Återbetalningen däremot kan göra stor nytta för efterlevande.

– För den som har barn, och kanske stora lån, kan det vara bra att den efterlevande får ens pensionskapital återbetalat.

Men ju äldre man blir, desto fler i ens egen ålder dör, och arvsvinsterna blir då också större. Och om partnern och barnen nu inte längre är så beroende av pengarna kan det nu vara läge att istället skifta om och börja tänka på sin egen pension.

– I 55–60-årsåldern är det ofta bra att ta bort återbetalningsskyddet.

Enita Söderström tycker att man bör fundera igenom sitt val vid flera tillfällen under livet. Dels när man börjar jobba – då har man kanske inte ens barn eller partner. Dels då man får barn, och kanske tar lån för sin bostad. Även vid skilsmässor, eller då man flyttar ihop med en ny partner. Och så när man blir äldre, och barn och partner kanske inte är lika beroende av dig längre.

Men hon förespråkar absolut inte att alla ska ta bort skyddet.

– Om ens partner har god ekonomi och bra pension, och barnen är vuxna, då kan man absolut ta bort det. Men om partnern arbetat deltid, och kanske varit hemma med barn och har låg pension, då kan det behövas. Ingen lösning passar alla. Det är fel att ge alla samma råd.

      LÄS MER: Onödigt skydd sänker pensionen

Men det finns ytterligare ett sätt att värna om sina efterlevandes ekonomi, och det är det som Pensionsmyndigheten varnar för. Genom att välja till något som kallas familjeskydd, eller efterlevandeskydd, så får de anhöriga en efterlevandepension. Men Enita Söderström varnar för den lösningen.

– Där bestämmer man ett fast belopp som ska betalas ut och betalar för det. Det är ungefär som en vanlig försäkring. Men det är dyrt, och det är bättre att ha en vanlig livförsäkring som är både billigare och skattefri då den betalas ut, säger hon.

LÄS ÄVEN: Här är Sveriges rikaste 55-plussare
LÄS ÄVEN: Nytt Rut-förslag drabbar pensionärer
LÄS ÄVEN: Ledande telefonbolag höjer avgifter

http://www.e55.se/artiklar/ny-bedragerivag-ake-overlistade-bedragarna/?utm_source=e55&utm_medium=lasmerruta&utm_campaign=%2Fartiklar%2Fny-bedragerivag-ake-overlistade-bedragarna%2F