News55

Kassaboken – en vän att hålla i handen

Artikelbild
mark.tran@brightsoftsolution.com
[email protected]
Uppdaterad: 03 dec. 2017Publicerad: 03 dec. 2017

Min mamma förde bok om det mesta; vad alla barn fått i julklapp, matrecept, växter som planterats och så förstås kassabok, inkomster och utgifter. I den andan växte jag upp. Mina förnämsta verktyg genom åren har varit checklistor och kassabok.

ANNONS
ANNONS

I kassaboken antecknade jag veckopeng, intäkter från försäljning av majblomma och julfemma och så småningom även lön från mina sommar- och jullovsjobb. Utgiftssidan bestod av grammofonskivor, tidningar, smink, bio etc. Här kunde jag se vad jag hade råd att spendera och det gav mig en känsla av kontroll.

Min bokföring fortsatte upp i vuxen ålder. När jag gick på Handels så hade jag drygt 4000 kr per termin i studielån och det skulle räcka till att betala hyra för studentrummet, läroböcker och förstås alla restaurangbesök. Hur det gick ihop fattar jag fortfarande inte. Men pengarna räckte och blev över.

Så började jag arbeta och få lön, bildade familj och köpte hus. Huset kostade 196 000 kr och vi lånade 40 000 kr av mina föräldrar till handpenningen. Fortfarande hade jag koll på vad vi tjänade och utgifterna som räntor, amorteringar, mat, kläder mm. Huset var något vi bodde i. Funderade aldrig på värdet.

Livet förändrades, bytte hus mot lägenhet i stan. Ville inte lägga tid på resor under småbarnsåren. Kunde då konstatera att huset stigit i värde så att vi kunde betala en bra insats på den dyrare lägenheten. Jobben blev mer avancerade och pengarna räckte nu inte bara till boende och uppehälle utan även till att sätta av pengar till pensionssparande , landställe och så småningom sparande i aktier. Fortfarande koncentrerade jag mitt intresse till sista raden, det jag i min egen värld kallade för ”konsumtionsutrymme”, lön minskat med utgifter. Detta trots att tillgångssidan expanderade.

Men även skuldsidan växte. Kraschen i början på 90-talet fick oss att vakna rejält. Aktierna var för högt belånade och vi tvingades sälja till låga nivåer. Trots att sista raden var likadan som tidigare så skakades vår ekonomi om rejält. Det var ingen rolig upplevelse. Vi lärde oss av läxan och började göra en månadsvis privat balansräkning med alla tillgångar och alla skulder noggrant bokförda och marknadsvärderade. Detta gör vi än idag – 25 år senare. Där finns allt med, lägenhet, lantställe, aktier noterade och onoterade, fonder, pensionstillgångar mm.

Än idag följer jag mitt ”konsumtionsutrymme”, men fokus har kraftigt glidit mot tillgångsposterna i balansräkningen som vi ekonomer uttrycker det. Med detta följer intresse av att hänga med i hur bostadsmarknaden utvecklas, räntenivåer, amorteringskrav, marknadsvärden, hur det går för företagen där vi har aktier, lönsamhet, ledarskap, framtidsplaner. Investeringarna i startups kräver extra noggrann uppföljning, vilka idéer är intressanta, konkurrenter, entreprenörskap i stort.

Kassaboken har utvecklats till en balansräkning där de enskilda posterna är mer intressanta än sista raden. Då känns ekonomisidorna centrala, analyserna värda att läsa, allmänbildningen ökar, politiken viktig. Inte för att jag egentligen behöver konsumera så mycket mer utan för det ger mig anledning att hänga med i samhället och ekonomis utveckling. Detta är helt enkelt ett stort intresse.

Att föra kassabok, gärna med balansräkning, är den mest effektiva metoden för att ta makten över sin ekonomi, inte minst i dåliga tider. Och det är aldrig för sent att börja.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS