KI kräver krisplan av regeringen - E55
Annons
Annons

KI kräver krisplan av regeringen

Uppdaterad: 2019-10-09 14:00

Svensk ekonomi bromsar in och arbetslösheten stiger, varnar Konjunkturinstitutet (KI). Myndighetens prognoschef efterlyser åtgärder från regeringen nu. Finansdepartementet följer utvecklingen noga och ser över om det krävs ytterligare åtgärder, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).

Annons
Annons
EkonomiTT
Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker att frågan om hur ytterligare finanspolitiska åtgärder ska finansieras är hypotetisk. Arkivbild

Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker att frågan om hur ytterligare finanspolitiska åtgärder ska finansieras är hypotetisk. Arkivbild

KI sänker den svenska tillväxtprognosen kraftigt, både för i år och nästa år. Myndighetens ekonomer ser samtidigt en minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet i glaskulan.

Då Riksbankens manöverutrymme är begränsat är det bråttom med finanspolitiska krisåtgärder, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Det är viktigt att regeringen kan agera snabbt, säger hon och tillägger att politikerna redan nu måste sätta sig ner och ta fram en plan.

Ingen beredskapsplan i byrålådan

Finansminister Magdalena Andersson konstaterar att KI pekar ut stöd till kommuner och landsting och säkerställande av offentliga investeringar som de åtgärder som har bäst effekt på konjunkturen.

Det är hypotetiskt än så länge, men om man skulle vidta åtgärder vill man så klart vidta åtgärder som är så effektiva som möjligt, säger hon.

Men någon beredskapsplan som redan är förankrad hos stödpartierna, C och L, finns inte i byrålådan.

Om man skulle vidta åtgärder är det en budgetfråga och då ska man naturligtvis diskutera det med C och L, säger Andersson.

Annons

Vi har precis lagt vår budget. Den behandlas nu i riksdagen. Vi följer noga utvecklingen, men är naturligtvis alltid beredda att vidta åtgärder om det krävs, tillägger hon.

Finansministern tillägger att KI:s prognos, som visar att BNP-tillväxten faller till 1,2 procent i år och 1,1 procent 2020 och att arbetslösheten lyfter över 7 procent, har färskare underlag än det som regeringen hade inför höstbudgeten och att finansdepartementet kommer att återkomma med en uppdaterad prognos.

Men självklart är det ju så att i en nedgång så följer ju vi på finansdepartementet utvecklingen noggrant och ser naturligtvis över om det skulle krävas ytterligare åtgärder. Där finns alltid en beredskap hos oss på finansdepartementet om det är så att utvecklingen skulle bli betydligt annorlunda jämfört med det som vi har haft i våra prognoser, säger hon.

Även hushållen negativa

Hedén Westerdahl vill inte använda ordet lågkonjunktur för att beskriva den utveckling hon ser framför sig.

Vi säger att högkonjunkturen är över men vi går inte in i en lågkonjunktur på grund av det. Som vanligt säger vi att riskerna för en sämre utveckling dominerar trots att vi har reviderat ner prognoserna ganska mycket, säger hon.

Annons

En betydligt lägre inflation liksom ökad arbetslöshet gör det ekonomiska klimatet tufft. Riksbanken väntas mot bakgrund av detta inte kunna höja räntan som planerat, varken i år eller under 2020, enligt KI. En första höjning av styrräntan kan bli aktuell först 2022, antar myndighetens ekonomer.

Inbromsningen syns både inom tillverknings- och tjänstesektorn. Men även hushållen är negativa, enligt KI.

Där kan vi prognosmakare ha bidragit. Men hushållen har ändå ett visst belägg för att vara pessimistiska. Sysselsättningen minskade snabbt första kvartalet. Sen har utvecklingen accelererat, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Betydande risker för Sverige

Vi har en lågkonjunktur, slår samtidigt storbanken Handelsbankens ekonomer fast i en dagsaktuell prognos enligt vilken tillväxten faller till 1,1 procent i år och 0,8 procent 2020. Det kan jämföras med Handelsbankens prognos från i augusti, då årets tillväxt beräknades till 1,5 procent och nästa års till 0,8 procent.

Inbromsningen ser enligt bankens ekonomer ut att gå snabbare än väntat, inte minst inom industrin.

Annons

“Centralbanker mildrar nedgången men saknar ammunition för att förhindra en fortsatt global konjunkturavmattning, och det mesta talar för att de finanspolitiska stimulanserna blir små. Riskerna för en liten öppen ekonomi som Sverige är betydande i detta läge”, skriver Handelsbanken.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror dessutom att lågkonjunkturen kan göra avtryck på den annalkande lönerörelsen, då ungefär 2,8 miljoner svenskar under början av 2020 ska få nya löner.

“Vi antar att lönenivån sett i ett historiskt perspektiv blir fortsatt låg i avtalet”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

Annons
Annons
Läs nästa artikel KI kräver krisplan av regeringen KI kräver krisplan av regeringen