Banker tjänar pengar på kollekten

Varje år ger svenska kyrkobesökare uppskattningsvis 125 miljoner i kollekt. Och det är kontanter som hamnar i kollekthåven.
– Många äldre vill ju helst lägga mynt och sedlar i håven i stället för att swisha. Och de pengarna vill ju inte banken ha, säger Ulf Kullenbok.

Ulf Kullenbok har jobbat inom svenska kyrkan de senaste 30 åren.
-Förr gällde ett handslag mellan oss och nu senast Sparbanken Öresund, men förra året i den stora banksammanslagningen blev det en ändring på det.
Bo Bengtsson, vd på Sparbanken Skåne, menar att det var nödvändigt.
–Detta är en tjänst som vi säljer, och då måste även kyrkan betala. Vi försöker minska kontanterna i banken och vi har en bra dialog med kyrkorna, även om Lunds pastorat är lite upprörda.

Pastoratet i Lund har betalt en avgift på sju procent sedan 2014. Det på en kollekt på ca 1.250.000 kronor/år. Och det finns andra pastorat som har har betalt till bankerna en längre tid än vad Lund har gjort.

Ulf Kullenbok uppskattar att den sammanlagda kollekten i Sverige inbringar 125 miljoner kronor/år. Avgiften till bankerna varierar mellan fyra och tio procent. Om situationen med avgifter ser likadan ut i övriga landet som i Lund skulle det innebära att de svenska bankerna tjänar ca nio miljoner på kollekter. Pengar som är avsedda att gå till nödställda människor.
– Bankerna vill ju inte ha kontanter egentligen. Det är ju bara problem för dem, säger Ulf Kullenbok. De vill ha kunder med mycket pengar. Runt om i Skåne och i glesbygden stängs bankkontor och serviceboxar.

Lunds pastorat har försökt gå bankerna till mötes och bli mindre beroende av kontanter i kollekten.
-Vi har testat kollektomaten, men den kostade mer än vad vi fick in på kollekten. Sen var det ju inte så trevligt när folk stod i kö i kyrkan med sina plastkort och väntade på att få betala.