Jessica Andersson om isoleringen: ”Det var en prövning”

 Jessica Andersson, 48, började sin karriär som sångerska i duon Fame med Magnus Bäcklund och sågs i dokusåpan ”Fame Factory” 2002 där hon var höggravid med sonen Liam, 19. Innan det medverkade hon i krogshowen ”Svensk schlager” i Trollhättan där hon bott många år och är en av våra mest rutinerade och folkkära artister.

Sångerskan har även medverkat i ”Melodifestivalen” och vann den svenska delen 2003 med låten ”Give me your love” med gruppen Fame och är numera en etablerad schlagerveteran. Jessica har även gett ut boken ”När kalla nätter plågar mig med minnet av hur det var” (Bonnier) där hon berättar om den tuffa uppväxt med en missbrukande mamma och där syskonskaran placerades i olika fosterhem. Hon har kämpat hårt med en sviktande självkänsla men har idag tagit revansch med råge och ses bland annat ofta i den återkommande ”Diggiloo”-turnén men har även fått en Guldmask för huvudrollen i ”Little shop of horrors” och knep vinsten i ”Let´s Dance” 2011 i TV4.

När pandemin slog till med full kraft ställdes allting in och alla uppdrag försvann men Jessica såg det som en möjlighet att bland annat få utveckla sitt målande, något hon gjort de senaste 15-20 åren.

– Det har varit en prövning med isoleringen men jag har alltid försökt tänka positivt, att det kommer vända men det var ju inte helt logisk heller, det här näringsförbudet som vi alla var under. Ett tag funderade jag på om jag faktisk kanske måste göra något annat om det inte skulle lätta för ekonomisk blir det inte bra, att jag kanske skulle försöka mig på att sälja några av mina tavlor.  

Sångerskan som alltid målat, dock inte i ett kommersiellt syfte för att sälja tavlor, såg pandemin och isoleringen som någon hon kunde landa i för att lägga fokus på hobbyn.

–  När Covid kom blev målandet något jag kunde utveckla och det var härligt att få vara kreativ på ett annat sätt. När det tog slut med uppdrag så tog det ju bara slut, berättar hon för News55.

Jessica hade även rätt att söka krisstöd vilket hon fick och hon ansökte även om andra bidrag hon fick avslag på och hon upplever ofta att människor tror att artister alltid har det gott ställt ekonomiskt, lever lyxliv och badar i pengar.

– Man tror vi är miljonärer men jag driver företag som alla andra och måste få in pengar och är långt ifrån rik.

Hon bor med sambon Johan Malm i ett hus vid havet i Gottskär, utanför Göteborg sedan 2018. Stjärnkocken jobbar i Göteborg, i egna restaurangen Gabriel och valet blev naturligt med en bättre resväg för Johan istället för åka från Trollhättan. Paret träffades på ett event 2015, ett öppningsevent för ostronälskare men var vänner innan de blev ett par året efter och Jessica har tidigare pratat om att Johan är hennes stora kärlek i livet.

– Vi jobbar mycket och på oregelbundna tider och söndagar och måndagar har varit våra lediga dagar men under pandemin har vi varit hemma tillsammans och fixar en del i huset. Tack och lov har det funkat bra men det visste vi ju inte innan.  Det är skönt att veta att vi funkar ihop även när vi ses dygnet runt. Under sommaren lättade ju restriktionerna upp, jag gjorde ”Diggiloo” men under hösten blev det tungt igen med nya restriktioner.

Sonen Liam studerar på Folkhögskola i Ö-vik och Jessica har haft lite svårt att släppa taget men har varit på plats i Ö-vik och hjälpt sin tonåring installera sig.

– De här 19 åren fram tills han flyttat är ju en tid att förbereda sig på. Nu ska han klara sig själv i sin egen lägenhet och jag tror det är jätteviktigt att de får lära sig sköta sig själva, men det är klart jag saknar honom väldigt mycket, fortsätter hon.

Nu ses Jessica i ”Julshow Schlager VS Rock” på Trädgår´n i Göteborg fram till 18 december, något hon ser fram emot mycket.

– Vi börjar repa snart, inom två veckor, alla låtar är klara och det ska bli så kul att vara med i en ensemble igen, Linda Bengtzing är bland annat med och vi känner ju varandra sedan länge så detta kommer bli roligt!

Artisten har varit etablerad så länge i branschen och känner ingen oro över att hennes ålder sätter käppar i hjulet, har inte upplevt någon ålderrism utan har ständigt fått nya förfrågningar.

– Jag har genom alla år skapat ett band till alla arrangörer och haft turen att få kunna jobba, jag känner förstås att det finns många unga, duktiga förmågor men jag är trygg i den jag är och kan. Däremot verkar branschen inte planera på samma sätt längre framåt efter pandemin. Jag har förfrågningar men inte lika långsiktiga som vanligt.