Börsrusningen som gröper ur svenskarnas reskassa

Strandliv på Rhodos, Grekland. Arkivbild.

Strandliv på Rhodos, Grekland. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Uppdaterad: 25 juni 2026Publicerad: 25 juni 2026

I fjol stärktes svenskarnas reskassa för utlandsresor rejält. Dollarn blev 17 procent billigare – euron 6 procent billigare.

ANNONS

Svenskarnas reskassa krymper av årets försvagning av kronan.

Vi kan skylla på en oväntat motståndskraftig USA-ekonomi, men också AI-sektorns enorma kurslyft på Wall Street, enligt SEB-ekonomen Robert Bergqvist.

”Lägg en del av skulden på Elon Musk”, säger han.

I fjol stärktes svenskarnas reskassa för utlandsresor rejält. Dollarn blev 17 procent billigare – euron 6 procent billigare.

Men om du gjorde din budget för sommarens utlandsresa kring årsskiftet kan du i dag behöva ta fram miniräknaren igen.

Bara liran billigare

Dollarn har blivit 11,5 procent dyrare sedan USA-valutans årslägsta i januari. Och euron är 5,5 procent dyrare jämfört med årslägsta den 3 februari.

Bland svenskarnas vanliga resevalutor är det i princip bara den inflationstyngda turkiska liran som har blivit något billigare i år.

!Dollarstyrka!, säger Robert Bergqvist när han förklarar kronans rekyl nedåt.

ANNONS

”Det är en omprövning av synen på amerikansk ekonomi och penningpolitiken i USA. När man tittar på 2026, än så länge, har amerikansk ekonomi uppvisat motståndskraft. Vi har börjat ändra synen på vad USA:s centralbank ska göra i sitt nästa räntesteg.”

Läs mer: Snål eller bara sparsam? När pengar blir ett relationsproblem – E55

ANNONS

”Spelar roll”

Marknadens prissättning pekar – sedan räntebeskedet från Federal Reserve (Fed) i förra veckan – på en höjning av styrräntan i USA i år. Det ska ställas mot högt ställda förväntningar på sänkningar tidigare i år.

Enligt Bergqvist påverkar vad centralbanker har gjort och väntas göra med sina styrräntor betydligt mer än eventuella effekter på svensk ekonomi från det spända geopolitiska läget i världen och energiprischocken i kölvattnet på Irankriget.

”Sverige har en styrränta på 1,75 procent och i USA ligger styrräntan på 3,75 procent. Det är klart att det spelar roll.”

Wall Streets lyft en faktor

Och skulle styrräntan höjas i USA skulle räntegapet bli större, vilket skapar tryck nedåt på kronan.

Mot eurozonen är räntegapet 0,50 procentenheter.

ANNONS

”Ett räknefel”, säger Bergqvist när han bedömer effekten av detta på kronan.

En annan faktor som skapar motvind för kronan är enligt SEB-ekonomen stora kapitalflöden till USA, när fondförvaltare anpassar sina portföljer till hur olika börser utvecklas. När Wall Street lyfter kraftigt och amerikanska AI-aktier skenar uppåt måste fondförvaltarna köpa sådana tillgångar.

”Lägg en del av skulden på Elon Musk att kronan är svag. Det skulle jag nog göra faktiskt, med glimten i ögat möjligtvis, säger Bergqvist om hur noteringen av Musks rymd- och AI-bolag Space X för två veckor sedan påverkade globala kapitalflöden.”

Sedan årsskiftet har i princip alla vanliga resevalutor blivit dyrare för svenskar. En ovanligt stor valutasmäll väntar Norgeresenären och det är bara liran i inflationspressade Turkiet som blivit billigare i år bland de tio vanligaste resevalutorna.

Kronans utveckling mot vanliga resevalutor sedan årsskiftet (kursnoteringar från onsdag 24 juni):