EU-minister Jessica Rosencrantz (M) avfärdar rakt av alla som eventuellt tror på en snabb lösning om EU:s nästa långtidsbudget.


Trots kompromissförsöken sitter parterna djupt ner i skyttegravarna i EU:s stora budgetbråk.
Sverige kräver minskningar på ytterligare ”flera hundra” miljarder euro.
EU-minister Jessica Rosencrantz (M) avfärdar rakt av alla som eventuellt tror på en snabb lösning om EU:s nästa långtidsbudget.
De 140 miljarder euro i nedskärningar som höstens ordförandeland Irland föreslagit räcker inte alls.
Ytterligare ”flera hundra miljarder” måste sparas in – och dessutom från rätt ställen.
”Problemet just nu . . . är att det i delar som handlar om sammanhållningspolitik och jordbruk egentligen inte görs några minskningar, men däremot på de delar som går till konkurrenskraft och säkerhet. Det blir inte en bra balans”, säger Rosencrantz på väg in till tisdagens diskussioner med övriga EU-länder i Luxemburg.
Läs även: Nya vaccinregeln gäller från 65 år – då får du sprutan gratis – E55
Splittrade länder
Långtidsbudgeten för åren 2028-34 är ett av huvudämnena vid EU-ledarnas toppmöte i Bryssel på torsdag och fredag.
Några framsteg redan då blir det dock knappast.
”Det kommer att bli fortsatt dåligt stämning. Det kommer att bli obekväma förhandlingar. Just nu är vi långt ifrån en överenskommelse”, säger Rosencrantz.
Medlemsländerna är splittrade i två stora block. Det ena har Spanien och Italien i spetsen, kallar sig ”sammanhållningens vänner” och vill ha en rejäl budget. De lutar sig mot att de är många – 17 länder – och samlar mer än hälften av EU:s befolkning.
På andra sidan står ”modernisterna”, med bland andra Sverige och Tyskland. De är bara 6 länder totalt, men står å andra sidan för merparten av intäkterna till budgeten och nästan hälften av unionens bnp.
Läs mer: Samma medicin kostar flera gånger mer i Norge – svenska apotek billigare – E55
Strid om nya skatter
En nyckelroll spelas av Frankrike, som ännu inte tydligt valt sida. EU-minister Benjamin Haddad pratar om behovet av en ”ambitiös budget”, men också om att medlemsländerna inte ska behöva betala mer.
Frankrikes lösning på det är att införa nya ”egna medel” – det vill säga olika former av EU-skatter på exempelvis storbolag eller nätjättar som kan gå direkt in i EU-budgeten.
En sådan lösning ogillas dock av modernisterna och inte minst Sverige.
”Just nu verkar många tycka att EU:s budgetarbete bara är som en magisk önskelista, att man bara kan lägga till saker. Jag tror att det är otroligt viktigt att fokusera på utgiftssidan och inte tro att vi bara kan hitta en massa nya pengar genom nya egna medel”, säger Rosencrantz i Luxemburg.
I striden om nästa långtidsbudget i EU finns två huvudgrupper bland medlemsländerna.
Sammanhållningens vänner vill ha en stor budget och består av Italien, Spanien, Portugal, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Kroatien, Slovenien, Grekland, Cypern, Bulgarien, Rumänien, Estland, Lettland, Litauen och Malta.
Modernisterna manar till besparingar och består av Tyskland, Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike.
Frankrike har deltagit i möten på båda sidor, medan Belgien, Irland och Luxemburg än så länge stått utanför de olika grupperna.
För att nå fram till en budget krävs total enighet.
ANNONS
Senaste nytt

Spararens vinst nästan utraderad – fem avgifter att se upp med

AI skriver din journal – viktiga uppgifter riskerar att försvinna

Bo kvar efter pensionen? Fem saker du bör räkna på först

”Dålig stämning” i EU:s budgetbråk
