E55
E55.se
Ekonomi

Därför får många barn vänta längre på arvet

kista
Först när den efterlevande föräldern avlider får barnen sitt arv, det så kallade efterarvet. Det gör att många barn får vänta på sitt arv och det påverkar samtidigt den personliga ekonomin. (Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 07 jan. 2026Publicerad: 07 jan. 2026

Arvet kommer allt senare i livet och många barn får vänta tills pensionen, vilket kan bromsa både företagande och ekonomisk frihet.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Stegras bygge av anläggningen för grönt stål i Boden. Arkivbild.
Ekonomi

Uppgifter: Wallenberg tar över Stegra

12 apr. 2026
Ingen fred i sikte i Mellanöstern skapar ett tryck uppåt på svenska priser på diesel och bensin. Arkivbild.
Ekonomi

Kraschade fredssamtal – då stiger bensinpriset

12 apr. 2026
Avokado
Ekonomi

Svenskt par blev avokadobönder i Spanien – allt började av en slump

12 apr. 2026
Cathay Pacific ställer in avgångar på grund av skenande bränslekostnader. Arkivbild.
Ekonomi

Bränslepriset skenar – Cathay slopar avgångar

11 apr. 2026
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar regeringens vårbudget nästa vecka. Arkivbild.
Ekonomi

Mer pengar i plånboken – men inte för alla

11 apr. 2026

Ett av de största förmögenhetsskiftena i modern tid pågår, men i dag dröjer arvet längre än tidigare. Detta kan påverka både produktivitet och entreprenörskap, skriver News 55.

Boomer-generationens tillgångar ska successivt föras vidare till nästa led. Denna generations dominans över kapitalet är ovanligt stor ur ett ekonomiskt perspektiv, med mycket av förmögenheten byggd på bostäder och aktier. 

I USA talar man om ”The Great Wealth Transfer”. Även i Sverige väntar ett historiskt skifte, men arvet kommer ofta sent.

Får vänta länge

Thomas Eriksson, jurist och skribent, gästade Placerapodden och beskrev situationen:

”Barn får i dag ofta vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan arvet faller ut. Det kan bli väldigt sent i livet”, säger han.

Flera lagändringar har påverkat när vi ärver. År 1987 ändrades arvsordningen så att make eller maka går före gemensamma barn. Först när den efterlevande föräldern avlider får barnen sitt arv, det så kallade efterarvet.

Läs mer: Så stoppar du bråk mellan dina arvingar (E55)

En annan viktig förändring kom 2004 när arv- och gåvoskatten avskaffades. Syftet var bland annat att underlätta generationsskiften i familjeföretag och stoppa omfattande skatteplanering. Thomas Eriksson menar att avskaffandet haft oväntade effekter:

ANNONS

”När skatten försvann, försvann också incitamentet att ge gåvor eller förskott på arv i livet. Tidigare fanns det ett skäl att planera. I dag tänker många i stället att det inte är någon brådska”, säger han.

Resultatet har blivit att arvet i praktiken skjuts ännu längre fram i tiden.

ANNONS

Då behövs pengarna som mest

Det är ofta i 30–40-årsåldern som behovet av kapital är som störst när bostad, småbarn, karriär och möjligheter till företagande sammanfaller. Ändå visar en undersökning från Compricer som E55 kar kunnat berätta om att denna åldersgrupp har sämst finansiell hälsa.

”Det är paradoxalt. Den generation som är i sin mest produktiva fas har minst ekonomiska marginaler”, säger Thomas Eriksson.

Sverige har en ovanlig struktur jämfört med många andra länder. En stor del av hushållens nettotillgångar utgörs av finansiellt sparande som aktier och fonder, vilket gör det relativt enkelt att överföra kapital. Ändå sker det sällan i praktiken.

Läs mer: Digitalt testamente – få svenskar har planerat sitt arv på nätet (E55)

”Det innebär att det är relativt enkelt att föra över kapital i Sverige jämfört med många andra länder. Ändå görs det sällan i praktiken”, säger Eriksson.

Han menar att pensionen är en naturlig tidpunkt att diskutera arv och gåvor.

ANNONS

”Det är ett bra tillfälle att samla familjen och prata om behov, sparande och om det finns möjlighet till tidigare överföringar”, säger han.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS