USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kan börja dra ned på sina stödköp mot slutet av året, enligt Fed-höjdaren Mary Daly. Hon ansluter sig därmed till en växande skara Fed-ledamöter som tycker det är dags att börja trappa ned de extrema stimulanserna.
EkonomiTT
Senare i år eller tidigt nästa år, säger Mary Daly om när hon tror det kan bli aktuellt att dra ned på stödköpen i en intervju med tidningen Financial Times.
Uttalandet görs sedan Fed-kollegan Robert Kaplan i en intervju med tv-kanalen CNBC förklarat att han vill gå ännu snabbare fram med åtstramningarna.
Det är så jag ser det, att om ekonomin utvecklas som jag väntar mig så skulle jag vilja se avisering av en plan i september och neddragningar i oktober, sade han.
Väger extra tungt
James Bullard och Christopher Waller, Fed-chefer i St Louis respektive Dallas, har också signalerat att de tycker att stödköpen snart kan börja avvecklas. Även Esther George, Fed-chef i Kansas City och tillträdande ledamot i den penningpolitiska kommittén, har uttryckt samma inställning.
Men Dalys ståndpunkt i frågan väger extra tungt då hon har gjort sig känd som en av de mer duvaktiga ledamöterna i FOMC, Feds penningpolitiska direktion. Hon har vid upprepade tillfällen tidigare sagt att det är viktigt att gå försiktigt fram när stödköp ska minskas och räntor ska höjas efter krisen.
De allt tydligare signalerna om att stimulanserna i USA är på väg att trappas ned har lett till ett sug efter dollar på valutamarknaden. Dollarn kostar nu 8:67 kronor, vilket kan jämföras med sommarens bottennapp på 8:23 kronor i juni.
Samtidigt stiger marknadsräntorna i USA från nedtryckta nivåer. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation ligger just nu på 1,34 procent, upp från cirka 1,13 procent förra veckan. Nivån är dock betydligt lägre än i vaccinationshajpen i mars april, då tioårsräntan i USA toppade på 1,78 procent.
Det stora hotet
Det stora hotet mot tillväxten, både i USA och omvärlden, är just nu den nya deltavarianten av coronaviruset. Daly säger till Financial Times att hon tror att de ekonomiska effekterna av spridningen av deltavarianten blir begränsade.
Jag tror inte det kommer förhindra återhämtningen, säger hon.
Fed har för att stimulera tillväxt och inflation i krisen sänkt styrräntan till 0-0,25 procent. Vid sidan av det har centralbanken – precis som Riksbanken och Europeiska centralbanker – lanserat ett massivt program för stödköp för att hålla nere ränteläget och få upp inflationen. I Feds fall handlar det om stödköp för 120 miljarder dollar per månad.
Något slutdatum har än så länge inte spikats för stödköpen. Beskedet hittills har varit att de ska fortgå tills det står klart att det går att uppnå Feds inflationsmål på 2 procent och full sysselsättning i USA.
Sex miljoner fler arbetslösa
Tillväxten i USA uppmättes till 6,5 procent i andra kvartalet och inflationen i USA har i juni och juli uppmätts till 5,4 procent, den högsta nivån sedan 2008. Men de flesta bedömare räknar med att inflationslyftet är en tillfällig effekt och att inflationen snart faller tillbaka.
Samtidigt skapades 943 000 nya jobb i USA i juli, medan arbetslösheten sjönk till 5,4 procent. Trots detta är nästan sex miljoner fler amerikaner arbetslösa nu jämfört med före pandemin.
