Förtroendet i botten när staten ska stoppa ekobrott

Allt fler svenskar är beredda att acceptera ökad statlig kontroll för att komma åt ekonomisk brottslighet. Samtidigt är tilliten till politikerna låg. Det visar en läsarundersökning från Realtid, som blottlägger en växande klyfta mellan vilja till åtgärder och förtroende för beslutsfattarna.

Politker klarar inte jobbet

Enligt undersökningen accepterar nio av tio svenskar mer övervakning om det kan stoppa ekobrott. Däremot uppger bara en av tio att de har förtroende för att politikerna klarar uppgiften. Resultatet pekar på en djup frustration bland läsarna.

”Frustrationen är väldigt djup. Läsarna tycker att politikerna har underskattat ekobrotten. Vissa går så långt som att säga att de medvetet ignorerar problemet”, säger Realtids redaktionschef Simon Kronö till Realtid TV.

Läs mer: Ekonomisk brottslighet växer snabbt – allvarligt hot mot samhället (E55)

Att svenskar i så hög grad är beredda att tumma på den personliga integriteten i ett land som länge värnat individens frihet är överraskande. Men när ekonomisk brottslighet beskrivs som ett hot mot hela samhällssystemet förändras inställningen.

”Ekobrottsligheten uppfattas inte längre som bara enskilda fall, utan som ett verkligt systemhot”, säger han.

Inget generellt

Samtidigt betonar han att stödet inte gäller generell massövervakning.

”De vill ha riktade kontroller mot kriminella. Inte massövervakning av alla svenskar. De vill inte att Sverige blir en övervakningsstat”, säger han.

Bakgrunden är allvarlig. Uppskattningsvis tvättas omkring 150 miljarder kronor årligen i Sverige, motsvarande cirka 2,5 procent av BNP. Pengar som försvinner ur systemet innebär i förlängningen mindre resurser till välfärd, som vård, skola och omsorg.

Läs mer: Rädslan för brottslighet fortsätter öka (E55)

Realtids läsare efterfrågar därför mer aktiva myndigheter och bättre samordning. Även företag förväntas ta ett större ansvar.

”I stället för att bara rapportera in misstänkta transaktioner så behöver de jobba mer aktivt också med att förebygga ekobrott”, säger Simon Kronö.