Gunnar Ljunggren: SVT - var är näringslivsbevakningen?

Hur ofta intervjuas näringslivsrepresentanter i TV4 eller SVT:s morgonsoffor? Varför blir vi inte  informerade om hur det går för de 3,5 miljoner svenskarna som jobbar i privat sektor? Hur det går för företag, vad de har för framtidsplaner, vad privata storföretag arbetar med för  produktutveckling, vilka problem de har, hur de anpassar sig till nya villkor, vilka hot som finns etc.  Det får vi inte veta, i alla fall inte i morgonsofforna. Där domineras intervjuerna av dem som får göra reklam för sin nya film, sin nya skiva, den nya pjäsen som ska ha premiär etc. Vi får också veta vad som händer i den politiska världen, eller i andra offentliga sektorer. Är denna snedfördelning  ett problem, ja det är ett stort problem för en helt dominerande del av svenska folket som är helt  beroende av ett fungerande näringsliv. 

Jag var med och startade en tv-kanal som hette Di TV för ett antal år sedan. Tanken var att tv-kanalen skulle bevaka det privata näringslivet. Di TV startades av Dagens Industri men i praktiken stoppades den av den dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky. Det var nämligen så att vid den  tidpunkt då Di TV startades så var det helt avgörande att få spridning för kanalen. Att så många som möjligt åtminstone kunde se kanalen. Fanns det inte tillräckligt många potentiella tittare så fanns det inga möjligheter att få tillräckliga intäkter från reklamförsäljning. Det var ju vad tv-kanalen skulle leva på. Från Di TV:s sida besökte vi Radio- och TV-verket och Kulturdepartementet, för  att informera om kanalen och dess innehåll. Vi var nämligen beroende av att få en kanalplats i statligt styrda Boxer. Boxer kunde nämligen sprida kanalen så mycket att det skulle vara möjligt för Di TV att överleva. Men det blev ett nej. Vi fick ingen kanalplats i Boxer.  Men det blev inte ett nej från Radio- och TV-verket, som lades ner 2010, det blev inte heller ett nej  från kulturdepartementet, båda dessa tyckte att Di TV skulle ha en plats i boxer. Men detta fick jag  inte veta förrän jag långt senare av en händelse träffade en medarbetare från kulturdepartementet.  Det var i själva verket Leif Pagrotsky som sa nej till en plats i Boxer med följande formulering; Vi ska inte ha någon tv-kanal för golfspelande direktörer. 

Och så stoppade han Di TV:s möjligheter till överlevnad. Är det kulturministern som ska styra vad vi tittare ska kunna se på tv Och. Vad menade han med vi, alltså vilka var vi som inte skulle ha någon tv-kanal för golfspelande direktörer. Vi tittare fick inte bestämma det, det skulle tydligen kulturministern bestämma. 

Kvar är 3,5 miljoner svenskar i det privata näringslivet som till stor del hålls utanför det offentliga rummet när det gäller deras villkor. Och de 3,5 miljonerna är inte ointresserade av tv-bevakning av näringslivet. A- ekonomi som startades i början på 1990-talet hade fler tittare än Aktuellt eller Sportnytt, men Sveriges Television valde att lägga ner A-ekonomi. Public service blev den public service som personalen på SVT ville ha, tittarna, brydde man sig uppenbarligen inte om. Är det rimligt att personalen på Sveriges Television ska kunna stoppa ett efterfrågat och mycket populärt program? Tidningen Dagens Industri gjorde också tv- intervjuer med intressanta personer i näringslivet på nätet och det handlade i första hand inte om börsen. Det gjordes en till två intervjuer per vecka. Den sista månaden som dessa intervjuer publicerades så var det 300 000 som tittade. 

Det finns alltså ett stort intresse för bevakning av vad som händer i det privata näringslivet. Stat, regioner, kommuner och landsting tar stor plats i media men det som handlar om vad som händer i företagen har marginaliserats. Det är dags för SVT att ta ansvar för bevakningen av det svenska näringslivet, ett behov som är efterfrågat. Och det är dags för både TV4 och SVT att släppa in näringslivsrepresentanter i morgonsofforna. Det är också efterfrågat.