Sverige och Danmark får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner. Beslutet välkomnas – men både regering och näringsliv hade velat gå längre.


Mest läst i kategorin
I tisdagens utslag slår domarna ner på två av bestämmelserna i de omdiskuterade nya regler om minimilöner som drevs igenom i EU 2022.
”Vi är försiktigt positiva till dagens besked som visar att det finns gränser för hur EU kan lägga sig i den svenska modellen. Men det bästa hade varit att hela direktivet ogiltigförklarades”, kommenterar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) via sms till TT.
Direktivet är till för att garantera att inte lägstalönerna sätts alldeles för lågt, men har mött protester från de nordiska länderna där lönerna traditionellt sätts efter förhandlingar mellan fack och näringsliv, snarare än via lagstiftning.
”Sätter ner foten”
Även Svenskt Näringsliv hade hoppats att domstolen skulle ha ogiltigförklarat hela direktivet. Vice vd Mattias Dahl är ändå nöjd.
Det skickar en tydlig och bra signal till EU som lagstiftare att hålla sig inom sitt mandat. Nu är ju frågan rättsligt utredd, säger vice vd Mattias Dahl.
EU-parlamentsledamoten och förre biträdande arbetsmarknadsministern Johan Danielsson (S) är inne på samma spår.
”Det är bra att domstolen så tydligt sätter ner foten, hit men inte längre. Det är långsiktigt viktigt för att vi ska kunna bevara vår arbetsmarknadsmodell”, skriver han i en kommentar via sms.
Ensamma emot
Sverige och Danmark var ensamma om att rösta emot när lagstiftningen infördes. Länderna gavs visserligen undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.
Domstolen valde nu att endast slå ner på två delar i direktivet.
Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna.






