Det sammanvägda preliminära inköpschefsindexet för eurozonen för mars månad sjönk till 50,5. Det är fortfarande marginellt över 50-strecket, vilket tyder på en viss ökning av aktiviteten.


Mest läst i kategorin

Fler svenska arter klassas som hotade och fler är utdöda
Ytterligare nästan 800 svenska arter hamnar nu på rödlistan och bedöms som hotade eller nära hotade. Några arter har återhämtat sig, men andra är nationellt utdöda. Den nya rödlistan över hotade djur, svampar, alger och växter i Sverige publiceras av SLU Artdatabanken i dag, den 24 mars 2026. Rödlistan är en sammanställning av enskilda arters …

Hattrick i handel – EU och Australien överens
Överenskommelsen om ett Australien-avtal skrevs under på tisdagen av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Australiens premiärminister Anthony Albanese. Donald Trumps tullhot får EU att sätta fart på handelsområdet. Nu är det tredje stora avtalet på gång när Australien tar vid efter Sydamerika och Indien. Överenskommelsen om ett Australien-avtal skrevs under på tisdagen av …

Du kan bli lurad på dina sparpengar – så fungerar bedragarnas nya metoder
Svenskar förlorar miljardbelopp varje år i investeringsbedrägerier. Finansinspektionen och Polisen varnar för hur investeringsbedrägerier går till och varför allt fler drabbas. E55 har tidigare rapporterat om hur bedragare nu använder teknik för att skapa trovärdiga kontakter, ibland med perfekt svenska och avancerade upplägg som är svåra att genomskåda. Professionella upplägg lurar sparare Investeringsbedrägerier fortsätter att …

Inte nödvändigt att gå i pension för 75-åriga Ola
Ola Månsson är 75 år och har kört taxi i 43 år, han har inga planer på att sluta och tycker inte att det är nödvändigt att gå i pension bara för att en viss ålder har uppnåtts. Det är allt fler som jobbar efter pensionen och det är inte längre självklart att helt lämna …

Nytt foder ska minska resursslöseri och klimatpåverkan
Foder till djur i livsmedelsproduktionen är resursslöseri och orsakar miljöpåverkan, det vill Axfoundation och SLU ändra på med resurssmarta ingredienser. Sverige använder 600 miljarder kronor om året till resursslöseri. Politiker, företag och allmänheten i Sverige skulle tillsammans kunna spara så mycket varje år med bättre resursanvändning. Det handlar om överkonsumtion och produkter som kasseras i …
Krigseffekterna börjar synas i eurozonen, visar preliminära inköpschefsindex. Allt fler faktorer pekar mot svagare tillväxt och ett tryck uppåt på priser.
”En viss risk för ett stagflationsscenario”, säger Pia Fromlet, euroekonom på storbanken SEB.
”Mätperioden tog ju in Irankriget, så man hade kunnat vänta sig en ännu värre försvagning av stämningsläget”, säger Pia Fromlet.
Det sammanvägda preliminära inköpschefsindexet för eurozonen för mars månad sjönk till 50,5. Det är fortfarande marginellt över 50-strecket, vilket tyder på en viss ökning av aktiviteten.
”Men tittar man på Frankrike, Tyskland och euroområdet som helhet målar de ändå upp en viss risk för ett stagflationsscenario. Det finns en viss oro där ute för att vi ska få en svag tillväxt och högre pris- och inflationstryck”, säger Fromlet.
Läs även: Du kan bli lurad på dina sparpengar – så fungerar bedragarnas nya metoder – E55
Kraftiga prislyft
Hon pekar specifikt på kraftiga prislyft för energi och insatsvaror och att leveranstiderna förlängs – alla faktorer som kan trycka upp priserna för konsumenter. Dessutom syns en utbredd oro bland företagen i mätningen att Irankriget inte kommer att gå att avsluta i närtid.
”Tittar man på tillväxtprognoserna så kommer de förmodligen skruvas ned litegrann”, säger Fromlet.
Hur länge Hormuzsundet i Persiska viken är stängt till följd av kriget – normalt passerar cirka 20 procent av världen olja och gas där – är en avgörande faktor för krigseffekternas genomslag.
”Ju längre tid det går och ju mer de krigar med varandra desto mer energiinfrastruktur blir förstörd. Då får man ju mer långtgående effekter. Även om sundet öppnas tar det ju tid för produktionen att öka igen”, säger Fromlet.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon
Mardröm för centralbanker
Stagflation – en situation där ekonomin stagnerar och inflationen ökar – kan göra att centralbanker måste höja räntan för att bromsa inflationen trots att det fördjupar lågkonjunkturen. Bland ekonomer brukar det beskrivas som en mardröm för centralbanker.
”Ja, det är det verkligen. Jag tror att de har det som hände 2022 i minne också och mycket kraft kommer nog att läggas på att inte upprepa de misstagen igen.”
Fromlet påminner om att utgångsläget när det gäller inflationen är betydligt bättre nu än 2022, när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. Det gör att inflationsökningar inte behöver bli så dramatiska och leda till någon ny räntechock.
”Jag ska inte utesluta att det kan hända. Men jag tror att centralbankerna är mer på tårna nu.”
Läs även: Fler svenska arter klassas som hotade och fler är utdöda – E55
Senaste nytt

Krigshotet: Lågkonjunktur och hög inflation

Fler svenska arter klassas som hotade och fler är utdöda

Forskare: Kosttillskott med omega-3 har ingen effekt

Ny varning: Många pensionärer saknar koll på sin premiepension
