Lätt att dölja ekonomiskt våld mot äldre

Ett strukturellt problem

”Vi måste förstå ekonomiskt våld mot äldre personer som ett strukturellt problem, inte bara som ekonomiska bekymmer för en individ. I relationer där fysiskt och psykiskt våld förekommer tar våldsutövaren många gånger kontroll över den utsattas ekonomi, säger Eva-Maria Ambesjö Fredriksson, tillförordnad enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Rapporten lyfter att systemen med anhörigbehörighet, fullmakter och informell hjälp med ekonomin ibland bidrar till att risker för ekonomiskt våld ökar.

Gråzoner i juridiken och byråkratin kring samtycke, e-legitimation, fullmakter och gode män bidrar till att utsatta inte alltid kan få hjälp. Enligt studien behöver stödet för våldsutsatta äldre stärkas och bli lättare att hitta.

”Vi behöver bryta den skam och tystnad som ofta omger ekonomiskt våld. Många utsatta personer inser inte själva att de handlingar de utsätts för är våld, vilket gör det viktigt att sätta ord på våldet och förklara hur det kan ta sig uttryck. Myndigheterna, vården och äldreomsorgen behöver utveckla bättre rutiner för att prata om pengar och fråga om ekonomiskt våld, även när det inte finns tydliga misstankar”, säger Johanna Simmons i pressmeddelandet.

Hon är överläkare och docent i geriatrik vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.

Bedrägerier

Studien visar också att romans- och investeringsbedrägerier är en viktig del av det ekonomiska våldet mot äldre.

Dessa bedrägerier passar inte alltid in i definitioner av våld mot äldre eller ekonomiskt våld i nära relationer, men de får ofta väldigt allvarliga konsekvenser, som förlorade livsbesparingar, skam, skuld och förlorad tillit till sig själv och andra.

Enligt rapporten riskerar ekonomiskt våld att upptäckas sent eller inte alls och skälen till det är dålig kunskap och att ekonomiskt våld kan vara raffinerat och svårdefinierat.

”De som blir utsatta för ekonomiskt våld i nära relation känner ofta skam och skuld men även lojalitet gentemot den närstående som utsätter dem. Det här bidrar till att problemen upptäcks sent eller inte alls. De som arbetar med äldre personer saknar ofta tid, rutiner, mandat eller trygga samtalsmiljöer för att ställa frågor om utsatthet för våld. När allt mer sköts digitalt eller på distans får de ännu svårare att upptäcka våldet”, säger Anna Ryan Bengtsson i pressmeddelandet.

Hon är postdoktor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.

Många olika saker behövs

Anna Ryan Bengtsson menar att rapportens viktigaste slutsats är att ekonomiskt våld mot äldre personer måste förstås som ett strukturellt problem.

”Problemet uppstår i skärningspunkten mellan beroende, ålderism, könade maktordningar, juridiska gråzoner och bristande samordning mellan myndigheter och andra aktörer”, säger hon till Senioren.

Hon säger att det behövs många olika saker för att det här ska bli bättre.

”Vi pekar i rapporten främst på en tydligare styrning, bättre lagstöd, mer kunskap och rutiner hos yrkesverksamma, stärkt samverkan mellan olika aktörer och ett mer tillgängligt, samordnat och praktiskt stöd till äldre utsatta personer”, säger hon till Senioren.

Nu kommer Jämställdhetsmyndigheten använda rapporten som ett underlag till förslag på åtgärder för regeringen att vidta.

Lena Axelsson Örnefors, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, säger att myndigheten har ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas 2027, och att de då kommer lämna fler förslag.

Rapporten: Ekonomiskt våld mot äldre personer i Sverige – i skärningspunkterna mellan beroende, ålderism och bristande samordning

Läs mer på E55: De anhörigas fräcka stölder från sina dementa äldre

Läs mer på Dagens PS: Ekonomiskt våld förstör liv – regeringen tar krafttag