Många svenskar tror sig vara bättre rustade än andra vid en kris. Samtidigt saknar över hälften kontanter och ekonomiska marginaler.
Roland Klinga
Uppdaterad: 07 jan. 2026Publicerad: 07 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Många svenskar har stort förtroende för sin egen förmåga att hantera en allvarlig kris eller krigssituation. Samtidigt visar en ny rapport att den faktiska finansiella beredskapen ofta är låg. Det framgår av rapporten ”Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn” som Sparbankernas Riksförbund nu presenterar.
Undersökningen, som bygger på en riksrepresentativ mätning genomförd av Verian, visar att 35 procent av svenskarna anser att de skulle klara sig bättre än genomsnittet i en krissituation. Samtidigt uppger nära hälften, 44 procent, att de inte har gjort några förberedelser alls.
Utbredd oro
Oro för framtida kriser är utbredd. Fyra av tio, 41 procent, tror att Sverige kan hamna i en allvarlig kris- eller krigssituation inom de närmaste åren. Trots detta saknas ofta grundläggande ekonomiska förberedelser i hushållen.
Läs mer: Svenskarnas krisberedskap brister – få har kontanter hemma (E55)
”Många verkar känna en stark tilltro till sin egen förmåga i en potentiell kris. I rapporten ser vi också att män sticker ut och har större tro på sin beredskap än kvinnor”, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund.
Även om många är oförberedda finns det viss grundberedskap i svenska hem, särskilt vad gäller ficklampor, första hjälpen samt mat och vatten för några dagar.
”Men när det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen”, säger han.
Bristen märks särskilt när det gäller kontanter. Över hälften av svenskarna, 55 procent, saknar helt kontanter hemma som del av sin krisberedskap. Bland dem som faktiskt har en kontantreserv är det bara 23 procent som har mer än 2 000 kronor. Det är en tydlig minskning jämfört med för två år sedan.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Låg kunskap
Kunskapen om finansiell krisberedskap upplevs också som låg. Drygt fyra av tio anser att de behöver mer information om hur man bör förbereda sig ekonomiskt inför en kris. Var fjärde svensk uppger dessutom att de snabbt skulle få ekonomiska problem vid störningar i betalningssystemen.
”Finansiell krisberedskap handlar om mer än kontanter. Det handlar om ekonomiska marginaler och en plan för det oförutsedda. Idag ser vi ett glapp mellan människors upplevda trygghet och deras faktiska förberedelser”, säger Björn Elfstrand.
Läs mer: Riskerna om Sverige blir helt kontantlöst (E55)
Rapporten pekar även på strukturella utmaningar. Antalet bankkontor i Sverige har halverats på två decennier och 38 kommuner saknade helt bankkontor år 2023.
Samtidigt betonar Sparbankernas Riksförbund att fysisk närvaro, i kombination med digitala tjänster, spelar en viktig roll för hushållens trygghet och samhällets samlade krisberedskap.
Rapporten bygger på 1 010 intervjuer med personer i åldern 18–84 år och genomfördes i november 2025.
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS