Eget sparande är nyckeln till flexibilitet vid pensionering.


Mest läst i kategorin

Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi
Risken för stigande bolåneräntor ökar igen. Nya signaler från marknaden pekar på att nedgången kan vara tillfällig. För hushållen kan även små förändringar få stor effekt på månadskostnaden. E55 har tidigare rapporterat om hur bolåneräntor och marknadsräntor utvecklas, och att bundna räntor redan har börjat stiga. Marknadsräntor pressar bolånen uppåt Bakgrunden till utvecklingen är att …

Glöm räntesänkningarna – nu hotar krigssmällen
Högre energipriser har redan tryckt upp priserna på bensin, diesel, fossil gas – och därmed el. Efterfrågan globalt och i Sverige kan troligen även komma att pressas nedåt av krigsoro och försämrad framtidstro bland hushåll och företag, enligt Magnusson. Irankriget – inte minst Irans attacker mot oljeindustrin runt Persiska viken – har via en global …

Regeringen: Mer frihet för skogsägarna
Efter att utredaren Göran Örlander i december 2024 lämnat över sin utredning, väljer nu regeringen att gå vidare med en lagrådsremiss som enligt landsbygdsministern ska innebära ”regelförenklingar för skogsbruket.” Tillgång till sekretessbelagd information och en snabbare process för skogsavverkning. Förslagen som regeringen presenterar får dock kritik från Naturvårdsverket. ”Färdriktningen är att det behövs mer frihet, …

Din skatteåterbäring kan gå direkt till Kronofogden
Många ser fram emot skatteåterbäringen i vår. Men för den som har skulder kan pengarna gå direkt till Kronofogden innan de ens når kontot. Att få tillbaka pengar på deklarationen upplevs ofta som en extra bonus i ekonomin. Men i en artikel hos E55 kan man läsa att det enligt sparekonomen Felicia Schön inte alltid …

SAS ställer in över 100 flygningar i Norge
Bolaget hänvisar till Irankriget och höga bränslepriser. Över 100 flygningar ställs in i Norge den här veckan, meddelar flygbolaget SAS. Bolaget hänvisar till Irankriget och höga bränslepriser. ”Med tanke på situationen i Mellanöstern, inklusive den kraftiga och snabba ökningen av de globala bränslepriserna, genomför vi nu åtgärder för att stärka vår motståndskraft”, säger kommunikationschefen Øystein …
Pension är i grunden enkelt. Det handlar om att jobba, betala skatt, se till att ha tjänstepension och därutöver spara lite på egen hand till pensionen. Men pension och pensionssparande handlar också om att hantera osäkerhet i olika former. Hur kommer mitt yrkesliv att se ut? Kommer jag att vara frisk? Hur länge kommer jag att leva? Vilken avkastning kommer jag att ha på mitt sparande? Hur kommer min löneutveckling se ut? När kommer jag att kunna gå i pension? Pensionsprognoser som sträcker sig långt in i framtiden är i grunden gissningar på hur det skulle kunna bli. Däremot finns det inga tvivel om att det är genom fler arbetade år, mer sparande eller en kombination av dessa som jag enklast kan påverka min framtida pension.
Sveriges största pensionsutmaning stavas demografisk utveckling. Det handlar om att medellivslängden har ökat väsentligt snabbare än väntat. Allt fler svenskar får uppleva sin 100-årsdag och dagens 70-åring har enligt forskare vid Göteborgs universitet en hälsostatus som motsvarar en 50-årings på 1970-talet. Det är naturligtvis en fantastisk utveckling och något som vi ska vara stolta över. Men med så många friska år att se fram emot behöver något ändras för att pensionerna ska gå att leva gott på. Antingen behövs mer pengar in i systemet eller så behövs fler år av arbete för att finansiera livet som pensionär.
Idag finns skattemässiga incitament för den som jobbar förbi sin 66-årsdag och begreppet riktålder har nyligen blivit en del av den allmänna pensionen. Införandet av riktåldrar syftar till att förlänga yrkeslivet för fler och kommer också att påverka när pensionen som tidigast kan tas ut och när grundskydd som garantipension börjar betalas ut. För de som vill, kan och orkar jobba längre så får det en kraftigt positiv effekt på pensionen. Här kan dock ålderism, fördomar och attityder mot äldre på arbetsmarknaden, vara en negativ motkraft mot de vill jobba längre. Det är något som samhället inte har råd med, att ta tillvara alla drivkrafter till arbete.
Samtidigt visar undersökningar alltjämt att den önskade pensionsåldern för de flesta är 65 år eller tidigare – även om det leder till en lägre pension. Dilemmat är således avvägningen mellan dessa. Oavsett vägval så finns ett behov av eget sparande till pensionen. Det egna sparandet blir nyckeln till frihet, trygghet och viktig flexibilitet kring pensionsåldern.
Däremot saknas det idag verktyg för att kunna ta det egna ansvaret fullt ut; det saknas en dedikerad sparform för pensionen. Detta sedan avdragsrätten för privat pensionssparande slopades för de allra flesta 2016. Den som har en hög inkomst kan ofta löneväxla sig till mer tjänstepension men det finns ingen motsvarande lösning för låg- och medelinkomsttagare. Även om antalet arbetade år och tjänstepension är de enskilt viktigaste byggstenarna för pensionen så är det hög tid för politikerna att prioritera en ny sparform för pensionssparande. Det är en lågt hängande frukt för bättre framtida pensioner för fler.
Mattias Munter, pensionsekonom, Skandia

Senaste nytt

Risken för dyrare bolån ökar – så kan det slå mot din ekonomi

Glöm räntesänkningarna – nu hotar krigssmällen

Regeringen: Mer frihet för skogsägarna

Nya regler mot husockupanter påverkar dig som bostadsägare
