Sverige, Danmark, Norge och Finland vill i grunden samma sak med sin spelpolitik. Spelandet ska ske under ordnade former, spelarna ska skyddas och en del av pengarna ska komma det allmänna till godo. Vägen dit ser däremot olika ut. Länderna skiljer sig åt i allt från skattesatser till vilka sajter som går att nå och därmed också i hur mycket staten får tillbaka. Gemensamt är att det handlar om spelintäkter på tiotals miljarder kronor om året och att en allt större del av spelandet sker på nätet.


Licens eller monopol: länderna har valt olika vägar
Danmark var först ut med den licensmodell som sedan den 1 januari 2019 också gäller för den konkurrensutsatta delen av den svenska spelmarknaden. Sju år tidigare, den 1 januari 2012, öppnade danska myndigheter för betting- och casinospel.
Att en marknad öppnas innebär att staten släpper sin ensamrätt på vissa spelformer och i stället låter privata och utländska bolag söka licens. Aktörer som får licens får erbjuda spel och marknadsföra sig i landet. I gengäld måste bolaget följa nationella regler för spelarskydd, betala skatt och stå under tillsyn av en myndighet. Tanken är att locka spelare från olicensierade sajter till bolag som staten kan kontrollera.
Norge håller fortfarande fast vid en ensamrättsmodell för stora delar av spelmarknaden. Norsk Tipping har ensamrätt på en rad centrala spelformer, medan Norsk Rikstoto har ensamrätt på hästspel. Därutöver finns bland annat tillståndsgivna lotterier och bingo.
I stället för att öppna marknaden för fler kommersiella aktörer använder staten bland annat betalningsspärrar och DNS-blockering mot utländska spelsajter som olagligt riktar sig till norska spelare. Reglerna om DNS-blockering trädde i kraft den 1 januari 2025 och de första sajterna blockerades i april samma år.
Finland har länge haft en liknande modell men är nu på väg mot ett delvis licensbaserat system. Spelbolag har kunnat ansöka om licens sedan den 1 mars 2026, men den konkurrensutsatta marknaden öppnar först den 1 juli 2027. Då öppnas bland annat onlinecasino och betting för licensierade aktörer, medan det statliga Veikkaus behåller ensamrätten på bland annat lotto, skraplotter och fysiska spelautomater.
Kanaliseringsgraden i de nordiska länderna
Kanaliseringsgraden visar hur stor andel av ett lands spelande som sker hos bolag med licens i det egna landet. Resten hamnar på sajter som varken betalar skatt där eller omfattas av landets regler för spelarskydd. Måttet har därför blivit en av de viktigaste siffrorna för att bedöma om en spelreglering fungerar.
För den enskilda spelaren är skillnaden lätt att kontrollera. Bolag som erbjuder casino i Sverige ska visa Spelinspektionens logga på sin webbplats.
- Sverige: Spelbolag med svensk licens omsatte 28,2 miljarder kronor under 2025, en ökning med 1,3 procent från året innan, enligt Spelinspektionens statistik. Drygt 18 miljarder kom från kommersiellt onlinespel och betting. Det motsvarar 3 339 kronor per invånare över 18 år, eller 0,9 procent av den disponibla inkomsten.
- Danmark: Den danska spelmarknaden omsatte 11,5 miljarder danska kronor under 2025, en minskning med 1 procent jämfört med 2024. Nätcasino var det största området med 4,3 miljarder, vilket motsvarar 38 procent av marknaden, medan vadslagning stod för 2,1 miljarder eller 19 procent. Sammanlagt kom 73 procent av omsättningen från spel på nätet. I genomsnitt spelade varje dansk över 18 år för 2 356 danska kronor.
- Norge: Norsk Tipping hade nettospelintäkter på 10,2 miljarder norska kronor under 2025, i nivå med året innan. Årets resultat blev 7,7 miljarder, och hela överskottet går till idrott, kultur och andra samhällsnyttiga ändamål. Totalt spelade 2,35 miljoner norrmän hos bolaget under året.
- Finland: Den finska spelmarknaden beräknas ha omsatt omkring 1,8 miljarder euro under 2025, och Veikkaus stod för ungefär hälften. Av den digitala marknaden på cirka 1,5 miljarder euro spelades drygt 900 miljoner hos andra bolag än Veikkaus. Veikkaus betalade 578,3 miljoner euro till staten för 2025.
Siffrorna går inte att jämföra rakt av eftersom länderna använder olika valutor och räknar in olika delar av marknaden. Sveriges och Danmarks siffror omfattar spelandet hos bolag med licens i respektive land. Norges siffra gäller bara Norsk Tipping och omfattar alltså inte Norsk Rikstoto, medan Finlands siffra är en uppskattning av hela marknaden, inklusive spel hos utländska bolag. Jämförelsen ger ändå en bild av hur stora pengar det handlar om i varje land och hur mycket av dem som hamnar utanför statens kontroll.
Omsättningen 2025, omräknad till svenska kronor
Beloppen nedan är avrundade och omräknade till svenska kronor efter växelkurserna i september 2026. De ska därför läsas som ungefärliga storleksordningar.
- Sverige: 28,2 miljarder kronor (bolag med svensk licens)
- Finland: cirka 20,5 miljarder kronor (1,8 miljarder euro, uppskattning av hela marknaden inklusive utländska bolag)
- Danmark: cirka 17 miljarder kronor (11,5 miljarder danska kronor, bolag med dansk licens)
- Norge: cirka 10,5 miljarder kronor (10,2 miljarder norska kronor, endast Norsk Tipping)

Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte E55 eller redaktionens åsikter.

Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte E55 eller redaktionens åsikter.
Senaste nytt

Sambon fick huset i testamentet – barnen kräver sin del

Oljepriset fortsätter stiga

Volvo Cars skär ned med 2 500 anställda

Övervintra i solen – så går kalkylen ihop
