E55
E55.se
Ekonomi

Skralt på kontot? Därför slår oron till redan vid 1 000 kronor

kontanter
Experterna menar att ett bra sätt att möta den ekonomiska stressen är att bygga upp en buffert. Kanske att du har en hel månadslön att ta av när det blir tufft. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 22 jan. 2026Publicerad: 22 jan. 2026

Hur lite ska det finnas på kontot innan nästa lön? En sparexpert pekar ut tydliga gränser där oro och stress ofta tar över.

ANNONS
ANNONS
Facebook
Twitter
LinkedIn

Mest läst i kategorin

Bild tagen hos Nasdaq i Stockholm. 2025 blev ett rekordår för svenskt aktiesparande och fler än någonsin äger nu aktier.
Ekonomi

Fler svenskar än någonsin sparar i aktier

17 feb. 2026
skilsmassa
Ekonomi

Grå skilsmässa: Slutet på äktenskapet – eller början på något nytt?

17 feb. 2026
Det är oftast dyrare att handla på apotekens fysiska butiker än online. Arkivbild.
Ekonomi

Apoteksvaror kan kosta 300 procent mer över disk

17 feb. 2026
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff i fredags, där hon meddelade att reformutrymmet är slut.
Ekonomi

Skarp kritik mot regeringen: "Anmärkningsvärt"

16 feb. 2026
Lagrådet varnar för att regeringens förslag om hyrköp av bostad innebär betydande risker och ett svagt konsumentskydd för den som hyrköper. Gör om, anser Lagrådet. Arkivbild.
Bostad

Lagrådet: Förslag om hyrköp av bostad duger inte

16 feb. 2026

För många svenskar är januari årets mest ekonomiskt prövande månad. Julens utgifter är betalda, vardagen har återvänt – men nästa lön kan kännas avlägsen. När bankkontots saldo krymper väcks ofta en oro som inte enbart handlar om kronor och ören, utan också om trygghet.

Enligt sparpsykologen Niklas Laninge på Opti finns det inga exakta belopp som gäller för alla. Däremot återkommer vissa nivåer där både ekonomisk och psykisk stress tenderar att öka markant.

”Det handlar inte om lyx, utan om att ha tillräckligt för att klara vardagen utan stress”, säger han i en intervju med Nyheter24.

En månad som sticker ut

Januari sticker ut som en särskilt tuff period. Utgifter för julfirande, resor och ledighet gör att marginalerna ofta är mindre än vanligt, samtidigt som kostnader för mat, transporter och boende fortsätter som vanligt.

Läs mer: Experterna avslöjar: Så sparar du pengar i januari (E55)

Om han ändå tvingas sätta en gräns för när han själv börjar reagera, pekar han på ett belopp.

”Om jag ändå måste sätta en siffra så säger jag 1 500 kronor. Då drar jag öronen åt mig”, säger han.

Förutsättningen är då att de stora räkningarna, hyra, lån, el och försäkringar, redan är betalda via autogiro. De pengar som finns kvar ska i första hand räcka till mat.

ANNONS

”Det går att klara två veckor på 1500 kronor, men det är en utmaning. Under den nivån ökar risken för stress och för att man börjar frestas att använda krediter för konsumtion, vilket kan bli ett sluttande plan”, säger Niklas Laninge.

ANNONS

Förändringar i vardagen

Psykologen Dolores Danielsson menar att det faktiskt går att hitta vägar framåt för att klara ekonomin när det är tufft.

Små, medvetna förändringar i vardagen kan göra stor skillnad både ekonomiskt och mentalt. Genom att skapa överblick och sänka kraven på sig själv kan man minska stressen och få tillbaka känslan av kontroll.

”När vi får överblick och slutar undvika de ekonomiska frågorna minskar ofta stressen direkt”, säger hon och tipsar om vad man kan göra för att fixa den tuffa januarimånaden.

Läs mer: Pengarna slut? Så undviker du vräkning i januari (E55)

Det handlar bland annat om att prata med någon, undvika snabblösningar och att kanske skjuta upp köp.

Niklas Laninge beskriver också en tydlig psykologisk smärtgräns.

”Ja. Förvånansvärt ofta runt 1 000 kronor. När saldot går från fyra till tre siffror sker ofta ett mentalt skifte: fokus flyttas från planering till överlevnad, och det är där stressen brukar skjuta i höjden”, säger han.

ANNONS

Få har marginaler

Hur allvarlig situationen blir beror också på om det finns en buffert. Finansinspektionen har visat att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande, medan endast tre av tio har 50 000 kronor eller mer.

”Mina varningsklockor börjar ringa redan när någon har mindre än en månads utgifter i buffert. Då handlar det inte längre om komfort utan om sårbarhet, säger han.

Den tydligaste varningssignalen är dock när marginalerna är helt borta.

”Den mest uppenbara varningssignalen är noll kronor, vilket tyvärr är ganska vanligt”, säger Niklas Laninge till sajten.

I sådana lägen kan snabba krediter kännas lockande, men både experter och politiker varnar. Regeringen har pekat på att konsumtionskrediter bidrar till överskuldsättning, och Kronofogden rapporterade 2025 att omkring 437 000 personer i dag har skulder hos myndigheten.

”Förebygg att situationen uppstår igen. Sätt autogiro på de viktigaste utgifterna och starta ett litet automatiskt sparande. Det gör enorm skillnad för både ekonomi och lugn”, säger Niklas Laninge.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS
mobile
desktop