Efter flera år av stillastående pekar allt mot en starkare svensk ekonomi 2026, men omvärldsrisker skapar osäkerhet, enligt Klas Eklund.
Roland Klinga
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svensk ekonomi har länge stått stilla, konstaterar ekonomen Klas Eklund i en krönika i Privata Affärer. Byggandet har avstannat, hushållens konsumtion har bromsats av hög inflation och höga räntor, och det allmänna missmodet har hållit tillbaka tillväxten. Men nu finns flera tecken på förändring.
Enligt Eklund har inflationen sjunkit nära Riksbankens mål, vilket gör att reallönerna åter växer. Riksbanken har kunnat sänka styrräntan rejält, och bolånetagare känner inte längre samma press. Samtidigt stimulerar staten konsumtionen inför valet genom sänkta inkomstskatter, lägre ISK-skatt och halverad matmoms.
Kan ge stora effekter
”Sammanlagt bör detta ge en kraftig ökning av de realt disponibla inkomsterna”, skriver han och spår att de kan stiga med över 3 procent i år.
Han påpekar att det höga sparandet hos hushållen ger utrymme för ökad privat konsumtion.
Läs mer: Mer i plånboken – men vågar svenskarna verkligen konsumera? (E55)
Offentliga investeringar i infrastruktur och försvar bidrar också till efterfrågan, och exportindustrin har hittills klarat handelskrig och en starkare krona väl, slår han fast.
Sammantaget ger detta en bred grund för ekonomisk uppgång, och många prognosmakare väntar en BNP-tillväxt på omkring 3 procent. Vilket är klart över det normala, menar han.
ANNONS
Senaste nytt
Ser vissa risker
ANNONS
Trots det finns flera risker. Klas Eklund lyfter fram omvärldshändelser som potentiella störningar: snabb räntestegring i Japan, osäkerhet kring EU–USA-handel, situationen i Mellanöstern, kriget i Ukraina och relationerna med USA:s president.
”Den stora risken är nog inte tullsatserna i sig utan osäkerheten om framtiden. Handelsrutter måste ändras, underleverantörer och kunder bytas ut. Hoten om nya sanktioner, skatter och finansiella förhållanden kan skifta snabbt”, skriver han.
”Står på lergrund”
Det här är också risker som Realtids Edvard Lundkvist påpekade tidigare.
”Låga räntor, höjda löner och sänkta skatter ska ge svenska folket så mycket mer i plånboken att vi ska konsumera Sverige ur den långvariga svackan för svensk tillväxt. Men vad händer om folk får mer pengar men väljer att behålla dessa? Jag kan inte skaka av mig känslan av att optimismen är överdriven och att prognoserna står på lergrund”, skriver han.
Läs mer: Finansministern: ”Svensk ekonomi väldigt stabil” (E55)
Företag behöver vara beredda på nya störningar och bygga buffertar, vilket kan innebära högre kostnader och räntor än under 2010-talet. Bolånetagare bör därför inte räkna med lägre räntor i år.
Riksbanken väntas också ligga still och de långa räntorna kan stiga om ekonomin tar fart samtidigt som staten ökar sin upplåning, menar Klas Eklund.
”Om företagen har tagit tillräcklig höjd vet vi inte, men svensk ekonomi verkar för tillfället ändå vara hyggligt motståndskraftig”, konstaterar han.
ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop