Vilket nytt normalläge är Sveriges ekonomi på väg mot?

Riksbanken varnade

Ett genomsnittligt svenskt hushåll ökade sina skulder med cirka 340 000 kronor mellan 2015 och 2022 och landets fastighetspriser steg med 70 procent.

Redan år 2015 varnade Riksbanken för att hushållens snabba skuldsättning, och det var inte första gången.

”Under många år har bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökat kraftigt i Sverige. Skuldsättningen är hög både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv och den väntas fortsätta att stiga framöver. Denna utveckling innebär allt större risker för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten”, skrev Riksbanken i sin stabilitetsrapport 2015.

Rikssbanken såg med andra ord att det fanns risk för en stor samhällsekonomisk baksmälla när räntorna börjar stiga igen.

”Det var därför amorteringskraven och andra begränsningar, som bankernas kvar att leva på-kalkyler, var så viktiga. Jag tror att det hade kunnat gå riktigt illa om hushållen hade haft ännu större skulder, och framför allt om fler ekonomiskt svaga hushåll hade varit mer skuldsatta”, säger Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till DN.

Hushållen stramar åt

De riktiga skräckscenarierna har hittills inte inträffat och svenska bostadspriser har sjunkit med 10 procent de senaste åren.

Den ränteschock som kom 2022 utlöste ingen krasch och ekonomin har inte kollapsat, men den tidigare tillväxten har försvunnit.

Martin Flodén säger att vi har en svag konjunkturutveckling i Sverige och att det i hög utsträckning beror på att de svenska hushållen har så höga skulder.

Han säger att även om räntenivå nu har kommit ned rätt mycket tror han att hushållen är lite brända av erfarenheten och stramar åt, de tar framför allt inte nya lån för renoveringar och sådant.

”Vi får gneta på”

Susanne Spector säger att hushållen i stort sett har klarat av att anpassa sig men att det är tydligt att de är obekväma med de skulder som byggts upp.

Svenskarna fortsätter att minska sin belåning och sparandet är högt.

Sedan räntan steg har bostadsbyggandet i Sverige nästan halverats men andra investeringar i ekonomin har fortsatt, i dag är investeringarna i forskning och mjukvara högre än de var tidigare.

Susanne Spector tror att det här kan bli det nya normala.

”När räntan är högre så blir tröskeln för investeringar högre. Då får man en högre strukturomvandling och produktivitetsutveckling i ekonomin”, säger hon till DN.

Svensk ekonomi är på väg att vända men hon tror inte på någon snabb och lätt återhämtning utan menar att vi kommer få gneta på med vår anpassning.

Myndigheter varnar för ökad skuldsättning

Regeringen struntar i varningar från flera myndigheter och vill att ränteavdragen på blancolån, så kallade snabblån tas bort snabbt.