"Kostnadseffektiv metod" kan upptäcka Parkinson tidigt

Viktigt tidsfönster

I studien upptäckte forskarna ett mönster av genaktiviteter kopplade till DNA-reparation och stressrespons hos patienter i den tidiga fasen av Parkinson.

Det är mönster som varken finns hos friska individer eller hos personer som har diagnosticerats med Parkinsons sjukdom och redan har symptom.

”Det här betyder att vi har hittat ett viktigt tidsfönster för att kunna upptäcka sjukdomen innan symptom orsakade av nervskador i hjärnan visar sig. Att dessa mekanismer enbart existerar i ett tidigt skede, och inte längre är aktiva när sjukdomen har utvecklats längre, gör det dessutom intressant att rikta in sig på mekanismerna för att hitta framtida behandlingar och läkemedel, säger Annikka Polster i pressmeddelandet.

Hon är biträdande universitetslektor på institutionen för life sciences vid Chalmers, som har lett studien.

Andra tidiga indikatorer

I forskningen om Parkinson har flera andra biologiska indikatorer för tidiga stadierna av sjukdomen granskats, bland annat visar en studie att 3D-skanning av ögat hos en optiker kan identifiera dem som riskerar att drabbas, något som Dagens PS rapporterat om.

Det finns även tidiga indikatorer som är kopplade till hjärnavbildning eller analyser av hjärnvätska, men det finns ännu inga brett implementerade tester som kan användas av sjukvården för att upptäcka sjukdomen tidigt.

”I vår studie har vi ringat in biomarkörer som verkar spegla en del av sjukdomens tidiga biologi, och som dessutom kan mätas i blod. Det öppnar för breda screeningtest via blodprov, en kostnadseffektiv, lättillgänglig och ofarlig metod”, säger Annikka Polster i pressmeddelandet. 

Diagnos och behandling

Forskarna tror att blodprov för tidig diagnosticering av Parkinsons sjukdom skulle kunna börja testas inom sjukvården redan inom fem år.

På längre sikt hoppas de att deras forskningen även ska kunna bidra till utvecklingen av läkemedel som förebygger eller motverkar Parkinsons sjukdom.

”Om vi kan studera mekanismerna när de pågår kan det ge viktiga nycklar till att förstå hur de kan stoppas och vilka läkemedel som kan ha effekt. Det kan handla om nya läkemedel, men också så kallad ompositionering av läkemedel, där vi kan använda läkemedel framtagna för andra sjukdomar än Parkinson eftersom samma genaktiviteter eller mekanismer är aktiva”, säger Annikka Polster i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Svenskt genombrott i kampen mot Alzheimers