Trots politiska löften om en grön energiomställning pekar statistiken på motsatsen: både elproduktion och elanvändning minskar i Europa. Ekonomiforskaren Christian Sandström menar att kontinenten i praktiken ”avelektrifieras” – med negativa konsekvenser för industri, priser och trovärdighet.


Mest läst i kategorin

Storbanker höjer rörlig bolåneränta
De rörliga bolåneräntorna styrs som regel direkt av vad Riksbanken gör. Men än så länge har Riksbanken inte höjt styrräntan, även om aktörerna på räntemarknaden räknar med att det kommer höjningar i år, som en effekt av stigande inflation i spåret av Irankriget. Flera storbanker har höjt den rörliga bolåneräntan med 0,15 procentenheter. De rörliga …

Bostadsköparen: Tror nya regler gynnar bankerna
Igår söndag, veckans stora visningsdag. 29 mars, var den sista visningssöndagen innan nya, lättade, bolåneregler träder i kraft. Snart träder de nya bolånereglerna i kraft, ett initiativ av regeringen för att få in fler på bostadsmarknaden. Men på en visning på Kungsholmen i Stockholm verkar spekulanterna varken se reglerna som bra eller nödvändiga. Söndag, veckans …

Här är kommunerna där det är dyrast – och billigast – att leva
Var du bor i Sverige kan avgöra tusenlappar i månaden, särskilt för dig som äger hus. Nya jämförelser visar att skillnaderna i levnadskostnader och drift kan överstiga 20 000 kronor per år. Skillnaderna i vardagsekonomi mellan Sveriges kommuner är större än många tror, och de fortsätter att öka. Det handlar inte bara om bostadspriser, utan …

Ytterligare en storbank höjer bolåneräntorna
På sin hemsida skriver banken att höjningen är 0,25–0,40 procentenheter på räntebindningstider mellan ett och tio år. Ett lån på ett år höjs exempelvis med 0,25 procentenheter till 3,54 procent. Storbanken SEB följer nu övriga aktörer och höjer de bundna bolåneräntorna. På sin hemsida skriver banken att höjningen är 0,25–0,40 procentenheter på räntebindningstider mellan ett …

Elstödet: Så mycket får du och då kommer pengarna
Vad innebär det rent praktiskt? Hur mycket kan jag få i elstöd, vad krävs och framför allt – när kommer ersättningen? Här är de viktigaste frågorna och svaren kring det nya elstödet som regeringen och SD gav besked om på måndagen. Vad innebär det rent praktiskt? På grund av rusande energipriser i anslutning till Irankriget …
Under det senaste decenniet har elektrifiering lyfts fram som nyckeln till klimatmålen inom både EU och Sverige. Politiker har gång på gång betonat vikten av att ersätta fossila bränslen med el – särskilt inom transport och industri.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) talade så sent som i november 2024 om ”ökad elektrifiering”, medan EU-kommissionens dåvarande klimatansvarige Frans Timmermans kallade direkt elektrifiering för den mest effektiva vägen till en klimatneutral ekonomi.
Men verkligheten säger något annat. Enligt ekonomiforskaren Christian Sandström har elproduktionen i EU minskat med 8,5 % mellan 2014 och 2024. Under samma period har elanvändningen minskat med 5,7 %. Med andra ord: trots storslagna planer används och produceras mindre el än tidigare.
MISSA INTE: Så mycket mer värd är varje svensk krona nu
Väderberoende el – hög kapacitet, låg produktion
En viktig anledning till att elproduktionen minskar samtidigt som produktionskapaciteten ökar, är den ökande andelen väderberoende energikällor som vind- och solkraft, skriver Sandström i Affärsvärlden.
Anläggningar byggs ut, men elproduktionen sjunker ändå. Det leder i sin tur till att elen ibland blir billig – till och med negativt prissatt – när det blåser mycket, men dyr när det är vindstilla. Resultatet är en allt mer instabil elmarknad.
Senaste nytt
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Äldre spelar omedvetet på olicensierade casinon
Tyskland och Spanien – tydliga exempel
Tyskland står för den största nedgången i elproduktion bland EU:s medlemsländer. Även Spanien visar samma mönster: minskande eller stagnerande produktion trots ökande andel förnybar energi.
Olaf Scholz har sagt att omställningen till förnybar el är nyckeln till Europas konkurrenskraft. Men statistiken går i motsatt riktning – och det gäller inte bara ett enskilt land.
Sverige skiljer sig något från övriga Europa. Här har elproduktionen ökat, mycket tack vare utbyggd vindkraft. Men den ökade produktionen har inte lett till ökad inhemsk användning – istället exporteras elöverskottet. Elanvändningen ligger kvar på samma nivå som tidigare, vilket innebär att även Sverige inte visar några tydliga tecken på att elektrifieringen tar fart.

Dyr el bromsar omställningen
En av de mest påtagliga följderna av utvecklingen är de stigande elpriserna. Mellan 2014 och 2024 har elpriserna i EU ökat med cirka 50 procent. Det försvårar möjligheterna att elektrifiera såväl industri som transporter.
När en viktig insatsvara blir dyrare, minskar också viljan att investera i den. Elektrifiering blir inte bara svårare, utan mindre attraktiv. Visst kan högre priser leda till effektivisering – men i förlängningen kan det också driva på en avindustrialisering.
Sedan 2014 har industriproduktionen i EU stagnerat, och fallit under de senaste tre åren. Samtidigt har industrin vuxit med 50 procent i USA och mer än fördubblats i Kina. Sandström menar att Europas energipolitik spelar en betydande roll i detta tapp.
Verklighet i konflikt med prognoser
Prognoser från EU-kommissionen och svenska myndigheter har tidigare förutspått att elbehovet kommer fördubblas inom 10–15 år. Men hittills har utvecklingen gått i motsatt riktning. Det har fått Sandström att ifrågasätta trovärdigheten i dagens energipolitiska berättelse.
Han menar att Europa snarare än att elektrifieras genomgår en ”avelektrifiering” – ett tillstånd där produktionskapaciteten ökar, men där själva användningen och produktionen av el minskar. Samtidigt fortsätter priserna att stiga, och elens tillgänglighet och stabilitet försämras.
Framtiden får utvisa om det bara handlar om en trög start – eller om själva strategin behöver ses över. För när prognoser och verklighet går isär, blir det svårt att bygga förtroende.
Läs mer:
Konst och sambolagen – vem har rätt till tavlorna?
Här får du mest villa för pengarna – bostadsgapet växer
Företag i beredskap – strejk i stora hamnar hotar leveranskedjorna
Allt fler äldre vräks – Kronofogden: ”Våga ta hjälp”

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Senaste nytt

Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska börja mätas

Populär turiststrand stängd – bajsbakterier i vattnet

Tandlossningssjukdom ökar inflammation i kroppen

Storbanker höjer rörlig bolåneränta
