E55

Experternas varning: Färre barn och längre liv hotar din pension

jobba längre
Trots utmaningarna har pensionärernas inkomster utvecklats relativt väl, inte minst tack vare tjänstepensioner. Men forskarnas slutsats är tydlig. Ska pensionsnivåerna kunna upprätthållas krävs ett längre och mer sammanhängande arbetsliv. (Foto: Pontus Lundahl/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 20 feb. 2026Publicerad: 20 feb. 2026

Färre barn, längre liv och senare inträde i arbetslivet pressar pensionssystemet. Nu varnar forskare för att svenskar måste jobba mer.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

En äldre man jobbar på ett kontor. En expert på seniorer och arbetsliv menar att arbetsgivare nog inte är helt uppdaterade på vad personer över 70 kan bidra med.
Arbete

Expert: "Arbetsgivare vet inte vad seniorer kan bidra med"

02 apr. 2026
Ekonomijournalisten Birgitta Piper, hon tipsar om hur en 57-åring kan lägga upp sitt pensionssparande.
Pension

Skraj att bli fattigpensionär: "Hur ska jag spara?"

01 apr. 2026
Pensionsmyndigheten rapporterar om arbetet mot felaktiga utbetalningar och fusk. Arkivbild
Ekonomi

Felaktiga pensioner för halv miljard stoppade

01 apr. 2026
En glad pensionär. År 2024 såg vi ett trendbrott i kompensationsgraden för den totala pensionen, den ökade med 6 procentenheter.
Pension

Nu får nyblivna pensionärer högre pension

31 mars 2026
pension
Pension

Så kan du få mer pengar som pensionär – många gör detta för sent

30 mars 2026

Svenskar börjar arbeta senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn. Kombinationen sätter hård press på det allmänna pensionssystemet. Nu varnar forskare i en artikel publicerad hos Svensk Näringsliv för att ekvationen inte går ihop.

”Alla kommer sammanlagt att behöva arbeta mer under livet”, säger ekonomiprofessorn Johanna Wallenius till Svensk Näringsliv.

E55 har också berättat om att fler behöver jobba längre för att systemet ska hålla. Samtidigt har drivkraften mest varit att få den egna ekonomin att gå ihop. Och samtidigt upplever många över 55 år att arbetsgivarna inte är intresserade av någon som är äldre. Komplicerat.

Arbetade timmar

Det svenska pensionssystemet är i grunden finansiellt hållbart och konstruerat för att klara demografiska förändringar. Kärnan är enkel. De som arbetar i dag finansierar pensionerna för dem som har lämnat arbetslivet. Systemet bygger på livsinkomstprincipen, ju mer och ju längre du arbetar, desto högre pension.

Läs mer: Sveriges pensionssystem räcker till – i alla fall just nu (E55)

Men utvecklingen går åt motsatt håll. Unga studerar längre och etablerar sig senare på arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar ökar, samtidigt som arbetslösheten är hög. Färre arbetade timmar innebär lägre inbetalningar till pensionssystemet.

Den största utmaningen är dock demografin, menar bland andra Svensk Näringsliv. Men också Regeringen. Färre barn föds samtidigt som medellivslängden ökar. När försörjningskvoten, antalet personer som varje yrkesverksam ska försörja, stiger för mycket aktiveras den så kallade bromsen, som automatiskt sänker pensionerna.

När pensionssystemet infördes på 1990-talet präglades Sverige av befolkningstillväxt och stark produktivitetsökning. I dag är födelsetalen rekordlåga och tillväxten svagare.

ANNONS

Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pekar på obalansen mellan yrkesverksamma och pensionärer som det största hotet.

”Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar”, säger hon till Svensk Näringsliv.

ANNONS

Politiska vägval

Enligt henne står politiken inför ett vägval. Det kan bli frågan om att höja skatter, sänka pensioner eller få fler att arbeta längre.

”Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension”, säger hon.

Om utvecklingen fortsätter riskerar pensionerna att gradvis sjunka.

”Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre. Ett sätt att motverka det är att arbeta längre”, säger Johanna Wallenius.

Läs mer: ”Vanligt valfläsk” – pensionärer om pensionsgasen (Dagens PS)

Samtidigt påverkar hela arbetslivet pensionens storlek. Många kvinnor arbetar deltid under småbarnsåren, vilket ger lägre livsinkomst och därmed lägre pension.

ANNONS

”Hur mycket ska unga bära jämfört med dem som redan är pensionärer? Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor, men förhoppningsvis är de medvetna om det”, säger Johanna Wallenius i artikeln.

Liknande slutsatser dras av Lisa Laun, forskare vid IFAU och ledare för pensionsavgiftsutredningen. Hon konstaterar att den faktiska pensionsåldern inte har följt den ökade livslängden.

”Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år”, säger Lisa Laun.

Inger förändrat beteende

När utredningen räknar på ett scenario där uttagsåldern höjs i takt med livslängden fungerar systemet som tänkt.

”Systemet fungerar, men pensionsbeteendet har inte följt med”, säger hon.

Sedan reformen infördes lever män i genomsnitt omkring fyra år längre.

”Vilken förbättring! Men lever vi längre behöver vi sannolikt också arbeta några av de extra åren om vi vill ha samma pension som tidigare”, säger hon.

Enligt Lisa Laun är alternativen begränsade.

ANNONS

”Det går inte att kompensera med avgiftshöjningar eller tillägg om vi ska fortsätta ta ut pension vid 65. Antingen jobbar vi längre, eller så får vi diskutera ett annat pensionssystem”, säger hon i artikeln från Svensk Näringsliv.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS