Färre barn, längre liv och senare inträde i arbetslivet pressar pensionssystemet. Nu varnar forskare för att svenskar måste jobba mer.


Mest läst i kategorin

Expert: "Arbetsgivare vet inte vad seniorer kan bidra med"
Han är 84 år, jobbar heltid utan planer på att sluta och han är säker på att det är många i 80-årsåldern som fortfarande skulle kunna jobba. E55 berättade förra veckan om 75-åriga Ola Månsson som har kört taxi i över 40 år och inte har några planer på att sluta. Han hade kunnat bli …

Skraj att bli fattigpensionär: "Hur ska jag spara?"
Ekonomijournalisten Birgitta Piper ger tips om pensionssparande till en 57-åring som vill gå i pension om sex år, men är rädd att bli fattigpensionär. Enligt Pensionsmyndighetens pensionsexpert, Monica Zettervall, finns det en stor fara med ditt pensionssparande. Hon menar att om du inte ligger på rätt risknivå i ditt pensionssparande kan din pension påverkas negativt, …

Felaktiga pensioner för halv miljard stoppade
”För att hindra att kriminella utnyttjar det svenska pensionssystemet har Pensionsmyndighetens kontrollverksamhet och granskningar stärkts. Det har lett till högre belopp för återkrav och stoppade utbetalningar samt ett ökat antal polisanmälningar under de senaste åren”, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndigheten, i pressmeddelandet. Pensionsmyndigheten stoppade i fjol felaktiga utbetalningar på 507 miljoner kronor och återkrävde …

Nu får nyblivna pensionärer högre pension
De svenska pensionerna verkar bli bättre och det här trendbrottet förklaras bland annat med de att åldersgränserna i pensionssystemet har höjts. Den allmänna pensionen var tänkt att ge cirka 60 procent av slutlönen innan pensionen, så kallad kompensationsgrad, men för många har den bara gett 43 procent. Pensionens storlek i förhållande till inkomsten innan pensionering kallas …

Så kan du få mer pengar som pensionär – många gör detta för sent
Många väntar för länge med att ta kontroll över sin pension. Det kan bli ett dyrt misstag. Experter uppmanar nu fler att agera tidigare för att säkra sin framtida ekonomi. E55 har tidigare rapporterat om att många pensionärer saknar koll på sin premiepension, trots att den kan få stor betydelse för den framtida ekonomin. Intresset …
Svenskar börjar arbeta senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn. Kombinationen sätter hård press på det allmänna pensionssystemet. Nu varnar forskare i en artikel publicerad hos Svensk Näringsliv för att ekvationen inte går ihop.
”Alla kommer sammanlagt att behöva arbeta mer under livet”, säger ekonomiprofessorn Johanna Wallenius till Svensk Näringsliv.
E55 har också berättat om att fler behöver jobba längre för att systemet ska hålla. Samtidigt har drivkraften mest varit att få den egna ekonomin att gå ihop. Och samtidigt upplever många över 55 år att arbetsgivarna inte är intresserade av någon som är äldre. Komplicerat.
Arbetade timmar
Det svenska pensionssystemet är i grunden finansiellt hållbart och konstruerat för att klara demografiska förändringar. Kärnan är enkel. De som arbetar i dag finansierar pensionerna för dem som har lämnat arbetslivet. Systemet bygger på livsinkomstprincipen, ju mer och ju längre du arbetar, desto högre pension.
Läs mer: Sveriges pensionssystem räcker till – i alla fall just nu (E55)
Men utvecklingen går åt motsatt håll. Unga studerar längre och etablerar sig senare på arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar ökar, samtidigt som arbetslösheten är hög. Färre arbetade timmar innebär lägre inbetalningar till pensionssystemet.
Den största utmaningen är dock demografin, menar bland andra Svensk Näringsliv. Men också Regeringen. Färre barn föds samtidigt som medellivslängden ökar. När försörjningskvoten, antalet personer som varje yrkesverksam ska försörja, stiger för mycket aktiveras den så kallade bromsen, som automatiskt sänker pensionerna.
När pensionssystemet infördes på 1990-talet präglades Sverige av befolkningstillväxt och stark produktivitetsökning. I dag är födelsetalen rekordlåga och tillväxten svagare.
Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pekar på obalansen mellan yrkesverksamma och pensionärer som det största hotet.
”Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar”, säger hon till Svensk Näringsliv.
Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet
Politiska vägval
Enligt henne står politiken inför ett vägval. Det kan bli frågan om att höja skatter, sänka pensioner eller få fler att arbeta längre.
”Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension”, säger hon.
Om utvecklingen fortsätter riskerar pensionerna att gradvis sjunka.
”Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre. Ett sätt att motverka det är att arbeta längre”, säger Johanna Wallenius.
Läs mer: ”Vanligt valfläsk” – pensionärer om pensionsgasen (Dagens PS)
Samtidigt påverkar hela arbetslivet pensionens storlek. Många kvinnor arbetar deltid under småbarnsåren, vilket ger lägre livsinkomst och därmed lägre pension.
”Hur mycket ska unga bära jämfört med dem som redan är pensionärer? Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor, men förhoppningsvis är de medvetna om det”, säger Johanna Wallenius i artikeln.
Liknande slutsatser dras av Lisa Laun, forskare vid IFAU och ledare för pensionsavgiftsutredningen. Hon konstaterar att den faktiska pensionsåldern inte har följt den ökade livslängden.
”Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år”, säger Lisa Laun.
Inger förändrat beteende
När utredningen räknar på ett scenario där uttagsåldern höjs i takt med livslängden fungerar systemet som tänkt.
”Systemet fungerar, men pensionsbeteendet har inte följt med”, säger hon.
Sedan reformen infördes lever män i genomsnitt omkring fyra år längre.
”Vilken förbättring! Men lever vi längre behöver vi sannolikt också arbeta några av de extra åren om vi vill ha samma pension som tidigare”, säger hon.
Enligt Lisa Laun är alternativen begränsade.
”Det går inte att kompensera med avgiftshöjningar eller tillägg om vi ska fortsätta ta ut pension vid 65. Antingen jobbar vi längre, eller så får vi diskutera ett annat pensionssystem”, säger hon i artikeln från Svensk Näringsliv.
Senaste nytt

Dieselhybriden gör comeback – men höga bränslepriser förändrar kalkylen

OPEC-länder redo producera mer olja

Trycker du parkeringsbromsen i fart? Det här händer direkt

12 år gammal elbil – batterireparation blev en dyr överraskning
