Färre barn, längre liv och senare inträde i arbetslivet pressar pensionssystemet. Nu varnar forskare för att svenskar måste jobba mer.


Mest läst i kategorin

Svenska kronan svek pensionsspararna
De så kallade soffliggarna, som har sin premiepension i AP7 Såfa, har sedan år 2000 i snitt fått 11 procent i avkastning per år, men 2025 blev en besvikelse. Under 2025 steg Stockholmsbörsen inklusive utdelningar med 13 procent, MSCI World Index steg med 22 procent och amerikanska index rusade, det skriver Placera. Många beskriver 2025 …

Orkar du inte till 67? Så påverkas din plånbok
Att ta ut tidigare pension kan kosta dig mycket. Men det är inte alltid bara en ekonomisk fråga. Det finns andra saker i livet att ta hänsyn till. En fråga som många ställer sig är om man måste arbeta till 67 års ålder för att få en pension man kan leva på? Svaret är inte …

Mormorsnamn gör comeback – här är de mest populära
Intresset för tradition, historia och personlighet gör att allt fler föräldrar blickar bakåt när de väljer namn. Namntopplistorna förändras snabbt, men en tydlig trend har vuxit fram de senaste åren. Gamla svenska förnamn, ofta förknippade med tidigare generationer, har åter börjat synas bland nyfödda. Det handlar om namn med tydlig identitet, kulturell förankring och en …

Folk vill ha större pensionsskillnader – men gasen tycks utebli
Det finns ett starkt stöd för större skillnad mellan arbetade år och pension. Samtidigt hotar utebliven pensionsgas nästa år. En tydlig majoritet vill att ett långt arbetsliv ska märkas i plånboken som pensionär. Det visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av pensionärsorganisationen SPF Seniorerna. Det så kallade respektavståndet. Alltså skillnaden i pension mellan …

Tre år utan pension – risk med nya lagen
Lagrådet varnar för att regeringens bidragsspärr kan stoppa intjänad pension i upp till tre år. Och då även vid misstag. Regeringens förslag om en ny bidragsspärr i socialförsäkringen möter nu skarp kritik från Lagrådet. I ett färskt yttrande varnar Lagrådet för att spärren kan slå mot grundlagens skydd för den enskildes egendom och i värsta …
Svenskar börjar arbeta senare, sjukskriver sig oftare och lever allt längre. Samtidigt föds allt färre barn. Kombinationen sätter hård press på det allmänna pensionssystemet. Nu varnar forskare i en artikel publicerad hos Svensk Näringsliv för att ekvationen inte går ihop.
”Alla kommer sammanlagt att behöva arbeta mer under livet”, säger ekonomiprofessorn Johanna Wallenius till Svensk Näringsliv.
E55 har också berättat om att fler behöver jobba längre för att systemet ska hålla. Samtidigt har drivkraften mest varit att få den egna ekonomin att gå ihop. Och samtidigt upplever många över 55 år att arbetsgivarna inte är intresserade av någon som är äldre. Komplicerat.
Arbetade timmar
Det svenska pensionssystemet är i grunden finansiellt hållbart och konstruerat för att klara demografiska förändringar. Kärnan är enkel. De som arbetar i dag finansierar pensionerna för dem som har lämnat arbetslivet. Systemet bygger på livsinkomstprincipen, ju mer och ju längre du arbetar, desto högre pension.
Läs mer: Sveriges pensionssystem räcker till – i alla fall just nu (E55)
Men utvecklingen går åt motsatt håll. Unga studerar längre och etablerar sig senare på arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar ökar, samtidigt som arbetslösheten är hög. Färre arbetade timmar innebär lägre inbetalningar till pensionssystemet.
Den största utmaningen är dock demografin, menar bland andra Svensk Näringsliv. Men också Regeringen. Färre barn föds samtidigt som medellivslängden ökar. När försörjningskvoten, antalet personer som varje yrkesverksam ska försörja, stiger för mycket aktiveras den så kallade bromsen, som automatiskt sänker pensionerna.
När pensionssystemet infördes på 1990-talet präglades Sverige av befolkningstillväxt och stark produktivitetsökning. I dag är födelsetalen rekordlåga och tillväxten svagare.
Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pekar på obalansen mellan yrkesverksamma och pensionärer som det största hotet.
”Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar”, säger hon till Svensk Näringsliv.
Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Politiska vägval
Enligt henne står politiken inför ett vägval. Det kan bli frågan om att höja skatter, sänka pensioner eller få fler att arbeta längre.
”Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension”, säger hon.
Om utvecklingen fortsätter riskerar pensionerna att gradvis sjunka.
”Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre. Ett sätt att motverka det är att arbeta längre”, säger Johanna Wallenius.
Läs mer: ”Vanligt valfläsk” – pensionärer om pensionsgasen (Dagens PS)
Samtidigt påverkar hela arbetslivet pensionens storlek. Många kvinnor arbetar deltid under småbarnsåren, vilket ger lägre livsinkomst och därmed lägre pension.
”Hur mycket ska unga bära jämfört med dem som redan är pensionärer? Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor, men förhoppningsvis är de medvetna om det”, säger Johanna Wallenius i artikeln.
Liknande slutsatser dras av Lisa Laun, forskare vid IFAU och ledare för pensionsavgiftsutredningen. Hon konstaterar att den faktiska pensionsåldern inte har följt den ökade livslängden.
”Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år”, säger Lisa Laun.
Inger förändrat beteende
När utredningen räknar på ett scenario där uttagsåldern höjs i takt med livslängden fungerar systemet som tänkt.
”Systemet fungerar, men pensionsbeteendet har inte följt med”, säger hon.
Sedan reformen infördes lever män i genomsnitt omkring fyra år längre.
”Vilken förbättring! Men lever vi längre behöver vi sannolikt också arbeta några av de extra åren om vi vill ha samma pension som tidigare”, säger hon.
Enligt Lisa Laun är alternativen begränsade.
”Det går inte att kompensera med avgiftshöjningar eller tillägg om vi ska fortsätta ta ut pension vid 65. Antingen jobbar vi längre, eller så får vi diskutera ett annat pensionssystem”, säger hon i artikeln från Svensk Näringsliv.

Sverige är ett kombiland. Med elkombin ID.7 GTX Tourer ser vi till att det förblir så. Gott om utrymme för vinterfolk och vinterutrustning. Dessutom lång räckvidd, förvärmning och mycket mer. Läs mer om ID.7 GTX Tourer Pro S SWE Edition här.
Senaste nytt

Nu sänks skatten – så kan förändringarna märkas i din vardag

”Jag kunde inte betala hyran” – när banken stänger kontot rasar hela vardagen

Så har svenskarnas resvanor förändrats – sex år efter pandemin

Risk för totalstoppat flyg när storflygplats strejkar
