Grekland vill se höjd svensk EU-nota - E55
Annons
Annons

Grekland vill se höjd svensk EU-nota

Greklands regering tycker att Sverige borde gå med på EU-kommissionens förslag om höjd EU-nota. En höjning med 11 procent, det vill säga 15–17 miljarder, är rimlig enligt Greklands EU-minister Miltiadis Varvitsiotis.

Annons
Annons
EUTT
EU-minister Hans Dahlgren (S) vill att EU stramar åt struktur- och jordbruksstöd så att inte medlemsavgifterna drar i väg uppåt efter brexit. Arkivbild

EU-minister Hans Dahlgren (S) vill att EU stramar åt struktur- och jordbruksstöd så att inte medlemsavgifterna drar i väg uppåt efter brexit. Arkivbild

Jag inser att det är en stor börda. Men det går inte att bortse från att mer än 70 procent av svensk export går till EU:s inre marknad, vilken har starkt bidragit till Sveriges höga tillväxt, säger Miltiadis Varvitsiotis på besök i Stockholm.

De svenska pengarna behövs för att uppnå EU:s mål och samtidigt täcka budgethålet efter brexit, enligt den grekiska EU-ministern.

Vi har en stor majoritet i EU-parlamentet som vill ha mer EU, ett grönare EU och ett EU som utmärker sig på fler fronter. Vi måste leverera detta med mindre pengar och mindre invånare efter brexit, säger Varvitsiotis till TT.

Det är ett svårt uppdrag, att göra mer med mindre. Jag tror att det är ett omöjligt uppdrag, tillägger han.

“Vi har olika uppfattningar”

EU-kommissionen har lagt ett förslag som motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Det skulle innebära att den svenska EU-avgiften ökar med 15–17 miljarder kronor per år.

Finland, som är EU-ordförande under hösten, har lagt ett kompromissförslag som landar på mellan 1,03 och 1,08 procent av BNI.

Annons

Sverige anser att budgeten ska ligga kvar på 1,0 procent av BNI, som den gjort under den nuvarande sjuåriga budgetperioden. Den svenska linjen, som även inkluderar bibehållna rabatter för nettobetalare som Sverige, är att budgeten kan stramas åt genom att minska på stödet till jordbruk och regioner.

Det är framförallt så att vi som är nettobetalare tycker att vi ska hålla igen och inte gå allt för långt för att kompensera de uteblivna brittiska betalningarna, säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S).

Vi har olika uppfattningar, tillägger han om budgetdiskussionerna.

Jämför med biståndet

Varvitsiotis, som ansvarar för EU-frågorna i premiärminister Kyriakos Mitsotakis grekiska högerregering, tycker svenskarna ska komma ihåg att Sveriges höga tillväxt de gångna åren till stor del bygger på svenska exportföretags tillgång till EU:s inre marknad.

Jag förstår att det är svårt att få detta godkänt i riksdagen, säger han.

Han jämför EU-notan med det svenska biståndet, som sedan en tid ligger på cirka 1 procent av BNI.

Jag tror inte Sverige får tillbaka särskilt mycket av det, åtminstone inte lika mycket som kommer tillbaka genom EU-medlemskapet.

Varning för två hastigheter

Annons

När det gäller minskat regionalstöd varnar Varvitsiotis för att en minskning kan öka klyftorna inom EU. Och minskat jordbruksstöd gör det samtidigt svårt att nå målet att göra EU till nettoexportör av jordbruksvaror, enligt den grekiska EU-ministern.

EU:s ekonomi som helhet måste bli självförsörjande när det gäller livsmedelsproduktion, vilket inte är fallet just nu. Samtidigt har syftet med att ha utjämningsfonder, att ge stöd till regioner som hamnat på efterkälken, inte uppfyllts, säger han.

Många regioner har halkat efter. Om vi får ett EU med två olika hastigheter kommer det inte skapa den marknad som exportorienterade länder som Sverige vill ha, tillägger han.

En budgetfråga som Dahlgren och Varvitsiotis är helt eniga om är att det ska gå att strypa stöd från strukturfonder till länder som inte lever upp till rättsstatsprincipen.

Det var vi överens om, säger Dahlgren.

Annons
Annons
Läs nästa artikel Grekland vill se höjd svensk EU-nota Grekland vill se höjd svensk EU-nota