LKAB och Kiruna är i tajt symbios - E55
Annons
Annons

LKAB och Kiruna är i tajt symbios

Varför behåller gruvan greppet om Kiruna? Arbetstillfällen, en tajt symbios och statens osynliga roll är några av orsakerna, enligt professorn som forskar om Kiruna och gruvans makt.

Annons
Annons
EkonomiTT

Folk i Kiruna som får frågan om staden klarar sig utan bolaget svarar samma sak: Inte en chans.

Gruvan är Kirunas ursprung och historia, och utan den skulle inte staden finnas, säger de. Trots att både turism och rymdverksamhet kommit till som nya framtidsnäringar.

Gruvan är både som patron och mamma för Kiruna, säger Tommy Jensen, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Han har tillsammans med Johan Sandström, också han professor i företagsekonomi men vid Luleå universitet, forskat på gruvan och makten i Kiruna. De har just skrivit klart en bok om stadens förhållande till LKAB som går under arbetsnamnet Gruvans makt.

Bolaget har historiskt bekostat mycket i Kiruna, och står för väldigt många arbetstillfällen med bra löner, förklarar Tommy Jensen. Både på LKAB och hos alla de entreprenörer och underleverantörer som LKAB använder.

Det är lite som ett släktföretag. Många har sitt stamträd i gruvan.

LKAB har funnits så länge, och har genom åren gått igenom en massa kriser. Både ekonomiska – gruvan var nedläggningshotad på 70-talet – och politiska, som när Sverige exporterade järnmalm till Tyskland under kriget. Det förenar Kirunaborna med bolaget, förklarar han.

Stolthet

Annons

Nu är det också 50 år sedan gruvstrejken, men stoltheten från den lever kvar, berättar han. Den gav avtryck i hur den arbetsrättsliga lagstiftningen utformades, och det pratas fortfarande i Kiruna om gruvstrejken som en framgång.

Gruvan har klarat av teknologisprång, kriser och förändrade attityder. Ändå står den där. Hur har de lyckats? Helt utan värderingar i övrigt så är det en fantastisk organisatorisk prestation.

Staden och LKAB är i symbios, förklarar han. Invånarna i Kiruna och bolaget är helt beroende av varandra.

Att Kirunaborna nu måste maka på sig tycker många är helt okej, vilket antagligen får övriga Sverige att häpna. LKAB kallar det för samhällsomvandling, men Tommy Jensen vill använda ett annat ord.

Staden flyttas inte. Den rivs. Språkbruket är viktigt. Men det har funnits med från början. Man har alltid vetat att staden byggdes för nära gruvan.

Staten är tyst

Men statens roll är också viktig, både som ägare till LKAB och som yttersta beslutsfattare, förklarar han.

Staten är tyst. Staten har bytt skepnad, från att tidigare ha skyddat sina medborgare mot kollektiva faror till att bli en neoliberal stat.

Annons

Staten vill nu inte blanda sig i, utan stöttar i stället enskilda individer och aktörer, förklarar han. Det gäller på en rad olika områden, som skola och sjukvård. Det är det förhållningssättet som också används i Kiruna och LKAB-frågan, enligt Tommy Jensen.

Kommunen och bolaget får sköta sig själva, trots att staten äger gruvan.

Att kommunen nu använder plan- och bygglagen som maktmedel beror på att det är det enda som står till buds, förklarar han.

Att det är en öppen konflikt nu kan vara kommunens sätt att ropa på hjälp, säger Tommy Jensen.

Annons
Annons
Läs nästa artikel LKAB och Kiruna är i tajt symbios LKAB och Kiruna är i tajt symbios