Så mycket tjänar du på att jobba längre

E55 har bett Pensionsmyndigheten att räknat fram vad behållningen av att jobba längre är, rent ekonomiskt. Och svaret är att höginkomsttagare tjänar på att hänga kvar på jobbet, medan den som har riktigt låg lön lika gärna kan sluta jobba vid 65. Några år extra på jobbet gör ingen större skillnad i pensionskuvertet, eftersom grundskyddet (garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd) jämnar ut skillnaden för de sämst ställda. Osunt, tycker pensionärsorganisationerna, som vill att arbete ska löna sig.

LÄS MER: Ingen plan för de utslitna

LÄS MER: Svensken jobbar inte gärna efter 65

Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, har hjälpt till att räkna ut pensionerna för några påhittade personer födda 1958. Alla ska fylla 61 år – som är den tidigaste pensionsåldern. De funderar på  hur ekonomin kommer se ut om de går i pension eller jobbar vidare vid olika åldrar.

Eva

Eva tjänar 20 000 kronor.

Eva jobbar som städerska på ett privat företag. Hon har jobbat heltid i alla år. Lönen är 20 000 kronor i månaden. Evas pension blir mycket liten om hon skulle behöva gå i pension innan 65 år.

Evas pension är så låg att hon har rätt till garantipension och bostadstillägg.

– Men garantipension och bostadstillägg till pensionärer kan betalas ut först från 65 år, säger Erik Ferm.

Så från 65 års ålder ser det dock bättre ut för Eva. Hon kan få del av garantipension, som är en utfyllnad av pensionen, och ett tillägg för sina bostadskostnader. Bostadstillägget beräknas utifrån inkomst och bostadskostnad. 15 000 kronor per månad är tumregel för hur stor inkomst man får ha för att kunna söka bostadstillägget. I dag har runt 290 000 pensionärer bostadstillägg, men ytterligare 100 000 skulle kunna har rätt till det, enligt Pensionsmyndighetens uppskattning.

Grundskyddet som träder in gör att Eva inte tjänar särskilt mycket på att arbeta efter 65.

Annika

Annika har 25 000 i lön

Annika jobbar som administratör på ett privat företag. Hon har jobbat heltid i alla år. Lönen är 25 000 kronor i månaden.

– Annikas pension blir också låg om hon går innan 65. Hon vinner en hel del på att jobba lite längre. Om hon orkar jobba till 69 ser det ganska hyggligt ut, säger Erik Ferm.

Skattemässigt är det en fördel att fortsätta att jobba efter 66 eftersom grundavdraget (det avdrag alla får göra från inkomsten) på pensionen och lönen då höjs.

Även jobbskatteavdraget höjs. Det betyder att de som jobbar vidare kan tjäna mer innan den statliga skatten ska börja betalas. Jobbskatteavdraget och det höjda grundavdraget gör att man bara behöver betala ungefär 8 procent på inkomster upp till knappt 200 000 kronor (2017 års siffror).

Stefan

Stefan tjänar 30 000 kronor

Stefan jobbar inom byggnadsindustrin. Han jobbar heltid och har en lön på 30 000 kronor i månaden.

– Här ser man att det blir en ganska ordentlig utveckling för den som kan jobba ett par år extra. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen påverkas av den lön man haft under arbetslivet.

Marie

Marie  tjänar 35 000 kronor

Marie jobbar med avancerad produktion i ett privat företag. Hon har jobbat heltid under hela sin yrkesverksammma tid. Lönen är 35 000 kronor i månaden.

– Skillnaderna i reella tal växer genom att jobba längre ju högre lönen är. Procentuellt är det samma som för lägre inkomster, men för högre inkomstlägen blir det mer i kronor och ören, förklarar Erik Ferm.

Peter

Peter är höginkomsttagare

Peter jobbar som arbetsledare i ett privat industriföretag. Han jobbar heltid och har gjort så under hela yrkeslivet. Lönen är 40 000 kronor i månaden.

– Vi har räknat på att fortsätta jobba på heltid, och det ger rätt mycket i pension. Men det går också att tänka sig att jobba halvtid exempelvis efter 65. För Peter minskar pensionen med ungefär 1 000 kronor i månaden om han arbetar halvtid mellan 65 till 67 år jämfört med den pension han skulle fått vid heltid efter 65 år. För den som har en förmånsbestämd tjänstepension kan dock en halvtid åren innan 65 år sänka tjänstepensionen ordentligt, säger Erik Ferm.

Beräkningarna är gjorda utifrån en genomsnittlig historisk data och en reallöneutveckling från och med nu som är noll, det vill säga exakt lika stor som inflationen.

För enkelhets skull är exemplen tagna från SAF/LO-avtalet, eftersom detta är den absolut största gruppen.

Skillnaderna på att jobba och inte för dem med lägre löner är alltså inte så stor, men för Peter, som är högavlönad, ger till exempel avtalet för privatanställda tjänstemän med ITP 2 ungefär 10 procent mer i pension än vad han skulle få med SAF-LO.

LÄS ÄVEN: