Har regeringen pensionerat löftena?

De orange kuverten har landat hemma hos seniorer som tar ut pension. För den genomsnittlige pensionären blir det ett par hundralappar mer i månaden, men det hade kunnat bli mer, om regeringen genomfört de skattesänkningar Socialdemokraterna har lovat. Hur länge ska pensionärerna behöva vänta?

Regeringen strör återigen löften kring sig om att pensionärerna ska få det bättre. Men när det kommer till kritan gör den väldigt lite. Mer än halva mandatperioden har gått, men Socialdemokraternas löfte om att sänka skatten för pensionärerna är långt ifrån uppfyllt. Däremot verkar ministrarna vara uppfyllda av föreställningar om den egna politikens förträfflighet. Alla äldre ska få det bättre, bara inte just nu. I statsbudgeten finns inte ett ord om fortsatta skattesänkningar för landets pensionärer.

Det är dags att syna korten. Regeringen berömmer sig för att ha sänkt skatten för pensionärerna med 1,9 miljarder kronor och menar att det är den förra regeringens politik som gjort att pensionärernas skatt är hög. Det är riktigt att alliansens jobbskatteavdrag inneburit en skillnad i beskattning till nackdel för pensionen, men samtidigt sänkte alliansregeringen skatten på pension med sammanlagt 16,5 miljarder kronor. Regeringens 1,9 miljarder bleknar i jämförelse.

Socialdemokraterna gick till val på att avskaffa skillnaden i skatt mellan en lika stor pensions- och arbetsinkomst. De kallade den djupt orättfärdig. Men hittills har den bara tagit bort skillnaden för dem med allra lägst pension. När Skattebetalarna granskade regeringens beslutade skattelättnad i fjol framkom dessutom att den omfattade 200 000 färre pensionärer än utlovat. Många fick till och med högre skatt i stället för lägre.

Det slutar inte med det. Regeringen lyfte gärna fram en mindre höjning av bostadstillägget i fjol för att visa att skatten på pensionen inte är allt. Men dessa förstärkningar i plånboken åts upp av såväl avgiftshöjningar inom hemtjänsten som höjd kommunalskatt i många kommuner. Dessutom påverkar skattehöjningar på exempelvis bensin och ett försämrat rot-avdrag pensionärernas privatekonomi negativt.

Skattebetalarna har i en ny rapport specialgranskat utvecklingen av pensionärernas ekonomi. Det visar sig att pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft de senaste elva åren gentemot löntagarna. Pensionerna hänger inte med i inkomstutvecklingen och kommer att fortsätta halka efter. De har utvecklats långsammare än lönerna på grund av att bromsen sänkt pensionerna vid tre tillfällen och att pensionerna årligen räknas upp med inkomstindex minus 1,6 procentenheter.

En förutsättning för en god utveckling av pensionerna är en stark utveckling av sysselsättningen, arbetade timmar och inkomsterna. Därför är vi bekymrade över regeringens skattepolitik. Det utökade jobbskatteavdraget för seniorer och sänkt arbetsgivaravgift gjorde det lönsamt för 65-plussare att jobba. Men nu har regeringen återinfört den särskilda löneskatten, alltså höjt arbetsgivaravgiften för äldre. Enligt färsk statistik från SCB minskar nu seniorernas sysselsättningsgrad. Samtidigt måste allt fler som jobbar betala statlig inkomstskatt och värnskatt. När det blir mindre lönsamt att ta risker, arbeta extra, fortbilda sig och ta ett nytt mer krävande jobb drabbas även pensionernas utveckling.

Det är lätt att lova bättre villkor för landets pensionärer. Men det gäller att kunna leverera på löftena. När tänker regeringen sluta prata och börja jobba?

Christian Ekström
Vd Skattebetalarnas förening

Christina Rogestam
förbundsordförande SPF Seniorerna