I årets första avsnitt av Ekdals Perspektiv tar Lennart Ekdal sig an en av vår tids mest laddade frågor. De växande ekonomiska klyftorna, det ökande antalet miljardärer och vilket ansvar extrem rikedom innebär för samhället. Kan man bli för rik och finns det en rimlig nivå av ojämlikhet som ett samhälle kan leva med?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
I detta första avsnitt av Ekdals Perspektiv möts två tydliga perspektiv när Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och Suzanne Standfast, Oxfam Sveriges generalsekreterare, diskuterar pengar, makt och moral.
För Suzanne Standfast är bilden tydlig. De ekonomiska klyftorna har vuxit till nivåer som hotar både människor och samhällen.
”De ultrarika ökar sina förmögenheter och sitt inflytande samtidigt som en mycket stor del av världens befolkning lever i fattigdom”, säger Suzanne Standfast.
Hon varnar för följdeffekter långt bortom privatekonomi.
”Det här får konsekvenser för demokratin, tilliten och klimatet”, säger hon.
Inte heller Sverige är så jämlikt som bilden ofta ger sken av.
”När det gäller förmögenhet är Sverige ett av de mest ojämlika länderna i världen”, säger Suzanne Standfast med hänvisning till internationell statistik.
Du kanske även är intresserad av: En ny världsordning kräver mer försvar och mer kapital – E55
Daniel Waldenström invänder mot bilden av en värld som blir allt mer ojämlik i alla dimensioner.
”De globala inkomstskillnaderna är i dag lägre än på mycket länge och den extrema fattigdomen har minskat kraftigt”, säger Daniel Waldenström.
Han lyfter fram ekonomisk tillväxt som den viktigaste förklaringen.
”Det är tillväxt, utbildning, fungerande marknadsekonomier och jobb, som historiskt har lyft människor ur fattigdom”, säger han.
Samtidigt medger han att stora klyftor innebär risker.
”Stora skillnader kan urholka tilliten och skapa elitgrupper som påverkar politiken på ett skadligt sätt”, säger Daniel Waldenström.
En central del i samtalet handlar om skillnaden mellan statistik och upplevelse. Lennart Ekdal återkommer till frågan om varför missnöjet växer trots att vissa mått pekar åt ett annat håll.
Båda deltagarna är överens om att upplevd orättvisa spelar stor roll.
”Människor jämför sig i dag globalt via medier, vilket kan förstärka känslan av att inte räcka till”, säger Daniel Waldenström.
Susanne Standfast menar att upplevelsen inte kan avfärdas.
”När klyftorna blir för stora riskerar samhällen att polariseras. Det ser vi gång på gång”, säger hon.
Frågan om beskattning delar tydligt de två perspektiven.
Oxfam vill se att de allra rikaste bidrar mer genom en mer progressiv beskattning.
”Det handlar om att finansiera välfärd och skapa ett samhälle som håller ihop”, säger Suzanne Standfast.
Daniel Waldenström är skeptisk till förmögenhetsskatt som verktyg.
”Den typen av skatter ger små intäkter och är ofta enkla att kringgå. Effektivare är att beskatta vinster och kapitalinkomster”, säger han.
Avslutningsvis lyfter Lennart Ekdal blicken, från siffror och modeller, till samhällskonsekvenserna. Om klyftorna fortsätter att växa riskerar de, enligt honom, att undergräva både tillit och sammanhållning.
Ekdal menar att fler, även de som har mest resurser, behöver delta öppet i samtalet om vilket samhälle Sverige vill vara och hur man undviker att samhällsklyftor sliter isär det gemensamma.
I kommande avsnitt av Ekdals Perspektiv medverkar finansmannen Sven Hagströmer och senare även Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.
ANNONS
Ekdals Perspektiv sponsras av:
Läs även: En ny världsordning kräver mer försvar och mer kapital – E55
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
