Trots geopolitisk oro – därför ser 2026 bättre ut för svensk ekonomi

Återhämtningen som kom tillbaka

Inför 2025 fanns starka förhoppningar om en ekonomisk vändning. När året började såg prognoserna positiva ut, men utvecklingen bromsades plötsligt när politisk osäkerhet ökade globalt.

När Donald Trump återvände till makten i USA skapade det osäkerhet kring handelspolitik, säkerhet och ekonomiska spelregler. Företag och hushåll avvaktade.

Men osäkerheten visade sig vara tillfällig. Under årets senare kvartal tog ekonomin fart igen, och 2025 slutade betydligt starkare än många hade trott tidigare under året.

“Nu går vi in i 2026 med helt andra förutsättningar. Aktörer i ekonomin har vant sig vid osäkerheten och agerar mer långsiktigt.”

Hushållen driver ekonomin

En av de viktigaste signalerna på att återhämtningen är verklig finns hos hushållen. Trots att konsumentförtroendet länge varit svagt visar statistiken att människor faktiskt spenderar mer. Hushållens konsumtion har ökat sex kvartal i rad.

Det är avgörande eftersom hushållens konsumtion står för nästan hälften av svensk ekonomi. När människor börjar konsumera igen skapas en bred ekonomisk dynamik som påverkar allt från handel till investeringar.

Tre indikatorer att följa

För den som vill följa den ekonomiska utvecklingen pekar Andersson på tre särskilt viktiga indikatorer.

1. Konjunkturbarometern

Konjunkturinstitutets barometerindikator ligger nu över det historiska medelvärdet på 100, vilket den inte gjort på flera år. Det signalerar ett förbättrat förtroende i ekonomin.

2. Hushållens sparande

Om hushållen fortsätter minska sitt sparande är det ett tecken på att de känner större trygghet och vågar konsumera mer. Det kan ge ytterligare fart åt ekonomin.

3. Utvecklingen i Europa

Sveriges ekonomi är starkt kopplad till Europa, särskilt Tyskland. Efter flera år av stagnation i den tyska ekonomin kan en återhämtning där ge tydlig effekt på svensk export.

Riskerna finns kvar

Trots de positiva signalerna finns fortfarande risker. Den globala upprustningen driver efterfrågan i ekonomin, men innebär också ökade statsskulder och högre räntekostnader. Om marknader tappar förtroende för stabiliteten kan räntorna stiga kraftigt.

En annan faktor är valutautvecklingen. Den svenska kronan har stärkts kraftigt, vilket gynnar konsumenter genom billigare import men samtidigt kan pressa exportföretagens konkurrenskraft.

Geopolitiska konflikter är också en osäkerhetsfaktor. En större konflikt i exempelvis Mellanöstern skulle kunna påverka energipriser och därmed bromsa återhämtningen.

Är Sverige “Trumpsäkert”?

När diskussionen om tullkrig och handelspolitik tog fart i början av året beskrev finansminister Elisabeth Svantesson svensk ekonomi som “Trumpsäker”.

Enligt Andersson finns det en viss logik bakom formuleringen.

Sverige har låg statsskuld, en diversifierad ekonomi och en egen valuta som kan anpassa sig efter konjunkturen.

Samtidigt är landet starkt exportberoende och påverkas därför alltid av utvecklingen i omvärlden.

“Vi är inte immuna mot vad som händer globalt, men vi står relativt starkt jämfört med många andra ekonomier.”

En mer luttrad ekonomi

Den kanske viktigaste förändringen är att både hushåll och företag blivit mer motståndskraftiga. Efter pandemin, energikrisen, inflationen och geopolitisk oro har ekonomin lärt sig hantera osäkerhet.

“Det krävs betydligt mer nu för att ställa ekonomin på ända.”

Det är en insikt som kan visa sig avgörande när världen fortsätter att förändras.

Läs även: Innan du klickar – fem tydliga tecken på bluffbutik – E55