Äldre får mer pengar – unga halkar efter

Finland visar ett betydligt större gap

Utvecklingen blir ännu tydligare i Finland. Där har tjänstemannaorganisationen STTK granskat hur inkomsterna förändrats sedan finanskrisen 2008.

För finländare under 35 år ligger de reala inkomsterna fortfarande 10–15 procent lägre än före finanskrisen. För personer mellan 55 och 64 år har inkomsterna i stället ökat med mer än 15 procent.

Reala inkomster tar hänsyn till inflationen. Siffrorna betyder alltså inte att unga får färre euro utbetalda än 2008, utan att pengarnas köpkraft är lägre.

Bland 25–34-åringarna ligger de disponibla penninginkomsterna nästan 10 procent under nivån före finanskrisen.

Sverige har klarat sig bättre

Svenska unga har inte haft samma utveckling som de finska. Därför går det inte att använda de finska procentsiffrorna som en beskrivning av svenska hushåll. Men den svenska statistiken visar en annan förändring som är relevant. Äldre har under senare år stärkt sin position när man ser till risken för låg ekonomisk standard.

Bland personer som är 80 år eller äldre hade 26,3 procent låg ekonomisk standard 2015. År 2024 hade andelen sjunkit till 12,1 procent.

SCB pekar bland annat på pensioner och ersättningar som följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet höjdes kraftigt under inflationsåren steg också flera ersättningar till pensionärer med låga inkomster.

För gruppen 65–79 år spelar även arbetslivet roll. Fler arbetar längre upp i åldrarna, vilket enligt SCB bidrar till att gruppens ekonomiska standard har utvecklats starkt.

Läs även: Sparräntan höjs igen – så mycket mer kan du få på 500 000 kronor – E55

Unga män har tappat mest i Finland

Bakom de finska siffrorna finns också en tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Sedan 2019 har bruttoinkomsterna för kvinnor mellan 25 och 34 år ökat med omkring 600 euro per år.

För män i samma ålder ligger inkomsterna däremot nästan 2 500 euro lägre per år än före coronapandemin.

STTK:s ekonom Tom-Henrik Sirviö pekar på arbetsmarknaden som en viktig förklaring. Arbetslösheten bland unga män har legat omkring två procentenheter högre än bland unga kvinnor.

Först slog pandemin hårt mot bland annat restaurangbranschen. Därefter har svag konjunktur och högre räntor pressat byggindustrin och industrin.

Pengarna påverkar långt senare i livet

Skillnaden handlar inte bara om dagens konsumtion. Inkomsterna under arbetslivet påverkar möjligheten att köpa bostad, amortera, spara och bygga upp pension.

Den som kommer in sent på arbetsmarknaden eller har flera år med svaga inkomster får mindre utrymme att bygga kapital. Effekten kan därför finnas kvar långt efter att inkomsten har börjat stiga.

Äldre hushåll har haft betydligt längre tid på sig att bygga upp tillgångar. Många har hunnit amortera på bostaden, spara privat och tjäna in tjänstepension under flera decennier.

Men bilden av äldre som ekonomiska vinnare behöver nyanseras. Bland personer över 80 år hade fortfarande 12,1 procent låg ekonomisk standard 2024, och skillnaderna inom pensionärsgruppen är stora.

Läs även: Sparräntan höjs igen – så mycket mer kan du få på 500 000 kronor – E55

_ANNONS