LO-förbunden förlorade över 20 000 medlemmar under 2024. Klyftan mellan arbetare och tjänstemän har aldrig varit större – både vad gäller medlemsantal och organisationsgrad visar nya siffror.


Mest läst i kategorin

Ålderism och åldersdiskriminering i arbetslivet kartläggs
Under 2026 kartlägger det statliga forskningsrådet Forte ålderism och åldersdiskriminering med fokus på äldre kvinnors och äldre mäns möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden är utbredd och de som drabbas allra värst är äldre, lågutbildade kvinnor. Enligt det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, är åldersdiskriminering ett prioriterat område inom …

Riktåldern kan skapa ett moment 22 för vissa uppsagda
Riktåldern för pension får stora konsekvenser när trygghetssystem på arbetsmarknaden inte hänger med och också höjer åldersgränsen. Den nya, rörliga, riktåldern för pension påverkar mer än att vi nu bör ta ut vår pension senare, förutom pensionsreglerna kopplas även sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, lagen om anställningsskydd och skatteregler till riktåldern. Riktåldern är ett riktmärke som visar vid …

Expert: "Arbetsgivare vet inte vad seniorer kan bidra med"
Han är 84 år, jobbar heltid utan planer på att sluta och han är säker på att det är många i 80-årsåldern som fortfarande skulle kunna jobba. E55 berättade förra veckan om 75-åriga Ola Månsson som har kört taxi i över 40 år och inte har några planer på att sluta. Han hade kunnat bli …

Därför är det bra att inte bara jobba när du är på jobbet
Förutom lunchen lägger vi en timme per arbetsdag på att inte jobba och det tycker en forskare och docent i arbetsvetenskap är bra. Svenskar jobbar mest i Norden men tjänar mindre, det visar statistik från Eurostat. I vissa fall jobbar svenska löntagare upp till fem timmar mer än löntagare i våra nordiska grannländer. Lars Ivarsson …

Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska börja mätas
Personalkontinuiteten inom hemtjänsten och på äldreboenden ska börja mätas på nationell nivå för att användas som underlag i utvecklingsarbete. Det är kris inom äldreomsorgen och det är numer vardag med personalbrist, kommuner har betalar miljoner till konsultbolag för att få hjälp att spara på äldreomsorgen. I syfte att spara pengar och ge personalen mer tid …
En ny rapport från tankesmedjan Arena Idé visar att förbunden inom LO tappade drygt 20 000 medlemmar under 2024. Trots detta ökade det totala antalet fackligt anslutna i Sverige, tack vare en tillströmning på 25 000 medlemmar till tjänstemannaförbunden inom TCO och Saco.
Men medlemsantalet är bara en del av bilden. Den så kallade organisationsgraden, alltså andelen yrkesverksamma som är fackligt anslutna, är en annan viktig indikator. Och även om LO tappar i absoluta tal, har organisationsgraden i landet ökat något. Det beror helt på att fler tjänstemän än tidigare går med i facket.
MISSA INTE: Varför överger svenska sparare hoppfulla Indien? Experten svarar
Historiskt stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän
År 2006 låg organisationsgraden lika högt, 77 procent, för både arbetare och tjänstemän. I dag är motsvarande siffror 58 procent för arbetare och 74 procent för tjänstemän.
”Klyftan mellan arbetare och tjänstemän är rekordstor”, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till rapporten, till Arbetet.
En utveckling som enligt Kjellberg drivs av både strukturella förändringar på arbetsmarknaden och svårigheter för LO att rekrytera nya medlemmar.

Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Tjänstemannayrken växer – arbetarjobb minskar
En viktig orsak till att klyftan växer är att fler nya jobb skapas inom tjänstemannasektorn, där facklig anslutning traditionellt är högre. Samtidigt minskar antalet traditionella arbetarjobb. Det ger en automatiskt högre genomsnittlig organisationsgrad, även om LO tappar medlemmar.
Men utöver arbetsmarknadsförändringar finns även interna utmaningar för LO-förbunden. De har svårare att organisera yrkesgrupper som ofta är unga, utrikesfödda eller har osäkra anställningar.
”Inom arbetaryrken finns en högre andel tidsbegränsat anställda, högre andel deltidsanställda, högre andel unga och en högre andel utrikesfödda. Det gör det svårare att organisera för LO-förbunden”, säger Kjellberg.
Bakslag efter a-kassehöjning 2006
Ett viktigt skede i utvecklingen kom 2006, då den dåvarande Alliansregeringen höjde avgiften till a-kassan. Det ledde till ett kraftigt tapp i fackligt medlemskap, först både bland arbetare och tjänstemän.
Men medan tjänstemannaförbunden senare återhämtade sig och började växa igen, har LO-förbunden fortsatt tappa medlemmar – med undantag för pandemiåret 2020 då medlemsantalet tillfälligt ökade.
Minskning av förtroendevalda försvårar rekrytering
En särskilt oroande utveckling, enligt Kjellberg, är att antalet lokala fackliga förtroendevalda och klubbar har minskat stadigt under många år. Det påverkar rekryteringen negativt.
”Undersökningar visar att många skulle gå med i facket och även bli fackligt aktiva bara de får frågan. Och det är ju enklast om man har lokal närvaro”, förklarar han.
Vad krävs då för att LO-förbunden ska vända trenden?
”Det är väl just att rekrytera medlemmar och att bygga ut facket på arbetsplatserna. Och se till att rekrytera utrikesfödda som förtroendevalda, speciellt på arbetsplatser där många kommer från andra länder”, säger Anders Kjellberg.
Facklig organisering är alltså fortfarande ett kraftfullt verktyg – men kräver lokalt engagemang, inkluderande arbete och nya strategier för att nå dagens alltmer diversifierade arbetskraft
Läs mer:
Strejk på Systembolaget – lagom till midsommar
Boräntorna står still – men bundet lån kan snart bli dyrare
Tyska matjättar sänker matpriserna – pressar konkurrenter
Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Senaste nytt

Fortsatt svag svensk ekonomi

Ny oro för matpriser – pressat läge för svenska lantbrukare

Elva restips för ressugna pensionärer

Lockas du av bolånerabatt? Så kan du förlora över 100 000 kronor i pension
