Ett år utan bankkort: IT-expertens protest mot det spårbara livet

”Vi blir frivilligt stalkade”

Trots larm om hackers är det enligt Nyman inte cyberbrottslingar som är det största hotet – det är vi själva. Vi tillåter företag att kartlägga våra liv via smarta enheter i hemmet, ibland helt omedvetet.

”Det finns ingen som behöver internet i kylskåpet, men det finns där och kartlägger våra liv för att kunna tjäna pengar.”

Han jämför situationen med kvinnliga stalkingoffer han tidigare hjälpt i sitt frivilligarbete. Skillnaden? I dag utsätts alla, men i stället för att reagera med avsky verkar vi acceptera det som normalt.

Ett liv utan sociala medier – och nästan utan spårning

Nyman avslutade sina konton i samband med avslöjandena om Cambridge Analytica 2018. Sedan dess surfar han integritetsvänligt, tackar nej till kakor och använder krypterad mejl. Ändå inser han att ett helt offline-liv inte längre är möjligt. Han använder e-handel – men bara där man kan betala med banköverföring eller via presentkort.

Hans familj är inte lika radikal. Både hans fru och barn är på sociala medier, men medvetenheten finns. I Finland är det dessutom olagligt för föräldrar att spåra barn över tolv år utan deras samtycke – något Nyman ställer sig bakom.

Teknikens mörka framtid – men också hopp

Förutom oro för övervakning uttrycker Nyman också tveksamhet inför AI-utvecklingen. Dels för den enorma energiförbrukningen, dels för att ingen vet var gränserna går.

”Vad händer när AI blir smartare än människor? Det vet vi inte. Vi gasar ändå på.”

Just därför har han sadlat om – från teknik till vård. I dag utbildar han sig till närsjukvårdare för att hjälpa människor med beroendeproblematik och psykisk ohälsa. Det är ett konkret sätt att bidra till samhället, utan att delta i teknikindustrins spårningslogik.

En framtid där människan står i centrum?

Trots sin kritik hoppas Nyman på en teknologisk renässans, där Sverige och Finland leder vägen mot ett mer mänskligt internet. Han föreslår att vi betalar direkt för digitala tjänster, istället för att betala med våra personuppgifter.

”Jag hoppas på en revolution där företagen kan tjäna pengar men också måste respektera oss som användare.”

Linus Nymans år utan bankkort är ett experiment – men också en protest. Ett sätt att visa att vi fortfarande kan välja, om vi bara vågar se vad som händer bakom skärmarna.

”I Sverige kan man ibland se skylten ”kontantfri butik”. Ni borde ha en skylt redan på Arlanda, där det står ”kontantfritt land””, säger han till Svenska Dagbladet.

Läs mer:

Nyckeln till en lyckad bilsemester i Europa

Ekonomiforskaren: ”Europa elektrifieras inte – det går åt fel håll”

Ekonomen: ”Inkomstklyftor behövs”

Så mycket mer värd är varje svensk krona nu