Rekordhög norsk sparvilja – skuggar sparbenägna svenskar

I stället för att konsumera upp pengarna väljer norrmännen att säkra sin buffert och amortera på lån. Det sätter avtryck både i den egna plånboken och landets övergripande ekonomi.

Så sparar de olika väljarna i Norge

Undersökningen, som bland andra norska Finansavisen och Aftenposten rapporterar om, blottlägger en intressant spricka i hur olika väljargrupper upplever sin ekonomiska vardag. Det finns en påtaglig skillnad mellan hur borgerliga väljare ser på framtiden jämfört med de som sympatiserar med de rödgröna partierna.

De borgerliga väljarna går runt med betydligt mörkare förväntningar, men oavsett politisk hemvist slår sparandet i taket i Norge.

”Det är svårt att tolka detta på något annat sätt än att norska hushåll känner pressen och vill göra sin privatekonomi mer robust för eventuella chocker som kan uppstå längre fram”, säger vd Kari Olrud Moen på Finans Norge i ett pressmeddelande,

Sparandet i Sverige – en jämförelse

Tittar man på hur de svenska hushållen hanterar sina pengar blir bilden mer sammansatt. Svenskarna har traditionellt ett högt sparande om man jämför med genomsnittet i övriga Europa. Det svenska sparandet tar sig ofta i uttryck genom ett brett fond- och aktiesparande samt ett starkt institutionellt pensionssparande.

När man jämför norrmännens beteende med svenskarnas märks det tydliga skillnader i hur sparviljan tar sig uttryck. Den norska sparboomen handlar framför allt om en akut och rekordhög vilja att stärka upp de egna marginalerna och prioritera bort sällanköp i ett alltmer prekärt läge.

Svenska hushåll har under de senaste åren tvingats till hårdare nypor på grund av ränteläge och inflation, vilket gjort svenskarna till erfarna budgetnavigatörer. Men där svensken ofta lutar sig mot traditionella sparformer och långsiktigt värdebyggande i aktiemarknaden, präglas den nuvarande norska vågen av en mer defensiv och kontantfokuserad inställning för att rida ut osäkerheten.

Historisk vändpunkt för privatfinanser

Makroekonomiska svängningar sätter alltid sina spår men sällan så tydligt som i dessa mätningar. Den norska Förväntansbarometern (Forventningsbarometeret) konstaterar att hushållen i Norge är beredda att strama åt ordentligt. Det rör sig om en strukturell förändring, bort från onödig konsumtion.

”Samtidigt är prisinflationen fortfarande hög, och de ökade bränslepriserna märks i plånboken. Undersökningen speglar den oro som många känner”, säger privatekonomen Elisabeth Landsverk på Sparebank 1, uppger Finansavisen.