Den brottskategori som ökade mest under första halvåret 2025 var bedrägeribrott och en vanlig form av bedrägeri är phishing.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 14 jan. 2026Publicerad: 14 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäldes 116 046 bedrägeribrott under första halvåret 2025, det är 3 348 fler än under första halvåret året innan.
En vanlig form av bedrägeri är nätfiske, eller phishing, det kallas så eftersom bedragare på olika sätt ”fiskar” efter dina uppgifter genom att använda falska ”beten”.
Polisen förklarar på sin webbplats att phishing är när bedragare skickar mejl eller annonserar om något i syfte att locka dig att klicka på en länk.
”Det går ut på att du ska lämna ifrån dig uppgifter, som kortuppgifter eller personliga uppgifter som bedragaren kan använda för att komma åt dina pengar”, skriver Polisen.
Bedragarna får det ofta att se ut som om mejlen kommer från välkända företag, organisationer eller myndigheter.
Du ska därför vara misstänksam om du exempelvis får ett mejl där du uppmanas att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter.
Skatteåterbäring i bluffmelj
Skatteverket har flera gånger drabbats av dessa bedragare och nu är det dags igen. I bluffmejl som ser ut att komma från Skatteverket påstår bedragare att du har skatteåterbäring att hämta ut.
Skatteverket skriver på sin webbplats att: ”Försök till nätbedrägerier är särskilt vanliga när det är dags att deklarera eller när skatteåterbäringen betalas ut”.
ANNONS
Eftersom det är under första halvåret som många deklarerar och får sin skatteåterbäring skickar bedragare dessa bluff-mejl nu.
ANNONS
Senaste nytt
Ett bluffmejl
Jag har själv fått ett av dessa bluffmejl två gånger, de skickades två dagar efter varandra och mejlet börjar med en stor svart rubrik: ”Din skatteåterbäring är godkänd”, under rubriken står det: ”Vi har granskat din inkomstdeklaration för 2025”.
Därefter står det i mejlet: ”Hej, Vi har genomfört en granskning av din inkomstdeklaration för 2025 och har beslutat om en skatteåterbäring på följande belopp”, följt av en stor ruta med texten ”Skatteåterbäring” och ett belopp på över 4 000 kronor.
Mejlet fortsätter: ”För att säkerställa en korrekt utbetalning behöver du bekräfta dina bankuppgifter och identitet via vårt säkra system. Utbetalningen kommer att genomföras inom 10 arbetsdagar efter att dina uppgifter har verifierats”.
Därefter kommer åter en ruta med en ”Ärendesammanfattning” innehållande ett fejkat ärendenummer, datum och ”status godkänd”. Sedan rubriken ”Åtgärd krävs”.
Under rubriken står det: ”För att slutföra processen och få ut din skatteåterbäring behöver du verifiera dina bankuppgifter och bekräfta din identitet via vårt säkra system”.
Under det stycket innehåller mejlet en stor svart länkknapp med textgen ”Verifiera dina uppgifter”. Under knappen står det att länken är giltig i 30 dagar.
Mejlet avslutas med ”Vänliga hälsningar, Skatteverkets kundservice” och en svart ruta med Skatteverkets adress och länkar som går till något som ligger på mynjangi.com.
ANNONS
Mejlet ser seriöst ut och vid en första anblick ser avsändaren ut att vara skatteverket, men jag ser på avsändarens mejladress att mejlleverantören finns i Brasilien.
Fiskar efter dina uppgifter
Det här är ett bedrägeriförsök där bedragarna hoppas på att de som får dessa mejl ska klicka på länken i mejlet och lämna ut sina bankuppgifter.
”Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det. Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation”, skriver Skatteverket på sin webbplats.
”Om du misstänker att du blivit utsatt för nätfiske ska du först kontakta din bank för att eventuellt kunna stoppa transaktioner och sen ska du göra en polisanmälan”, skriver Polisen på sin webbplats.
Skydda dig mot phishing:
- Lämna aldrig ut kortuppgifter eller personliga uppgifter.
- Var misstänksam om du får mejl eller sms där du uppmanas klicka på en länk och lämna känsliga uppgifter, som koder och personuppgifter. Följa aldrig sådana instruktioner. Inga banker eller seriösa företag skickar sådana meddelanden. Är du osäker, ring din bank eller företaget.
- Ha unika lösenord för dina viktigaste tjänster, som din mejl, banken och e-legitimationen.
- Godkänn aldrig att någon fjärrstyr din dator eller telefon.
Källa: Polisens webbplats
Läs mer på E55: Bedrägerivågen skenar: Så ser du om nätbutiken är en bluff
ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop