E55

DI: Ohederligt att skylla elkrisen på utlandet

Sarah Carlsson
Sarah Carlsson
Uppdaterad: 03 mars 2025Publicerad: 03 feb. 2022

LEDARSVEPET 3/2: Det är spridda skurar på dagens ledarsidor. DI skriver att vänsterpolitiker skyller elpriserna på utlandet och Expressen vill reformera skolan.

ANNONS

Mest läst i kategorin

glad par gifta
Ekonomi

Rekordmånga svenskar skriver äktenskapsförord – för att skydda arv och tillgångar

13 mars 2026
Ett äldre par använder bärbar dator i hemmet. Om du vill kunna vara mer anonym när du surfar på internet kan du använda en VPN-tjänst, här får du veta lite mer om vad det innebär.
Ekonomi

Du kan bli anonymare på nätet med VPN

13 mars 2026
Effektavgifterna slår olika över landet.
Ekonomi

Regeringen stoppar kritiserad effektavgift på el

13 mars 2026
Ekonomi

Matchen som förändrade världen – därför påverkar den även din ekonomi

12 mars 2026
sparande
Ekonomi

Så kan världsläget påverka din ekonomi just nu

12 mars 2026

Vänsterpartiet är kritiska till den europeiska energiunionen och skyller elkrisen på utlandet. Det är ohederligt, anser DI:s Frida Wallnor. Hon skriver att det inte är smart för Sverige att dra sig ur samarbetet, då det skulle spä på ryktet om att Sverige vill dra nytta av fördelarna men är inte beredda att betala priset. Lite som relationen till Nato. Det bästa vore att “bygga fler elkablar till grannländerna för att minska sårbarheten i systemet” och planera för ny kärnkraft, menar ledarskribenten. 

Expressen uppmärksammar Uppdrag gransknings nya reportageserie ”Bokstavsbarnen”, där experter pekar ut skolan som drivande i att allt fler barn får diagnoser som adhd och autism. Ledarredaktionen verkar hålla med och skriver att kunskapsmålen är flummiga och inte passar alla barn. Skolan behöver därför reformeras. ”Bort med de målrelaterade betygen, dess flummiga kunskapsmål och destruktiva F, och in med de gamla relativa 1-5-betygen”, skriver tidningen.

ANNONS

I GP reagerar Karin Pihl på att Turkiets president Erdoğan vill byta det internationella namnet på landet, från Turkey till Türkiye. Den officiella förklaringen är att namnet stämmer bättre överens med landets kultur, men enligt Turkietexperten Paul Levin i SVT är namnbytet snarare en distraktion för att lyfta bort fokus från den auktoritära regimen och den dåligt skötta ekonomin. Karin Pihl lyfter fler exempel med tveksamma namnbyten: Vitryssland som blev Belarus, Burma blev Myanmar och Bombay ändrade till Mumbai. Men ledarskribenten konstaterar att “när det gäller namn på länder är det trots allt ändå viktigare vad som pågår i ett land än vad vi kallar det. Risken är stor att namnfrågor skymmer det mer väsentliga”.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Sveriges ledande importör av fritidsfordon genomför IPO

586 MSEK i omsättning, 27 rikstäckande återförsäljare och en tydlig expansionsplan.  Nu öppet erbjudande inför notering. Se hela caset och planen framåt.

Teckna här
ANNONS
mobile
desktop