E55

Ett ja låste demenssjuk kvinna i femårigt elavtal

elavtal
En demenssjuk kvinna i Bromölla tecknade ett elavtal med 60 månaders bindningstid. Kvinnans förvaltare har försökt få köpet hävt, men företaget har vägrat. Foto: Per Larsson/TT (Personen på bilden har ingen koppling till texten).
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 22 juni 2026Publicerad: 22 juni 2026

En demenssjuk kvinna tecknade ett elavtal med 60 månaders bindningstid. När hennes förvaltare ville häva avtalet sa bolaget nej. Fallet visar hur snabbt ett säljsamtal eller ett besök vid dörren kan bli en dyr fälla för äldre som inte fullt ut förstår vad de tackar ja till.

ANNONS
ANNONS

Elmarknaden bygger på att kunden själv ska jämföra, välja och byta. Men för den som har demens, nedsatt minne eller svårt att ta in avtalsvillkor kan valfriheten bli en risk. Ett kort samtal med en säljare kan räcka för att låsa hushållet i ett avtal som anhöriga sedan får kämpa för att ta sig ur.

Bolaget vägrar häva avtalet

En demenssjuk kvinna i Bromölla tecknade ett elavtal med 60 månaders bindningstid, rapporterar Kristianstadsbladet. Kvinnans förvaltare har försökt få köpet hävt, men företaget har vägrat.

Fallet är uppseendeväckande, men inte svårt att känna igen för många anhöriga. Elavtal säljs ofta med argument om trygghet, fasta priser och lägre kostnader. För den som inte längre har full kontroll över sin ekonomi kan det vara svårt att förstå skillnaden mellan ett erbjudande, ett byte och ett bindande avtal. Det som låter som en enkel bekräftelse kan i efterhand visa sig vara ett flerårigt åtagande.

ANNONS

En marknad som kräver att kunden är på sin vakt

Den avreglerade elmarknaden ger hushållen möjlighet att välja elhandelsbolag och avtalsform. Men den kräver också att kunden kan läsa villkor, jämföra priser, förstå bindningstider och tacka nej när säljaren ligger på. Det är en modell som passar sämst för dem som har störst behov av skydd.

För äldre kan risken bli särskilt stor när försäljningen sker i hemmet eller via telefon. Där finns ingen möjlighet att i lugn och ro jämföra alternativen. Säljaren leder samtalet, kunden förväntas svara direkt och anhöriga får ofta veta vad som hänt först när bekräftelsen eller fakturan kommer.

Ett muntligt ja räcker inte alltid

Vid telefonförsäljning gäller särskilda regler. Om ett företag ringer upp en konsument och erbjuder ett avtal måste konsumenten skriftligen godkänna erbjudandet efter samtalet. Om det inte har skett på rätt sätt kan avtalet vara ogiltigt.

ANNONS

Konsumenten har också normalt 14 dagars ångerrätt vid avtal som ingås på distans eller utanför företagets affärslokal, till exempel via telefon eller vid hemförsäljning. Om företaget inte lämnat korrekt information om ångerrätten kan tidsfristen förlängas.

För anhöriga är den första frågan därför inte bara vad säljaren sa, utan hur avtalet faktiskt ingicks. Finns det skriftligt godkännande? När skickades information om ångerrätt? Går det att få ut samtalsinspelning, sms, mejl eller annan dokumentation från företaget?

När sjukdom gör avtalet osäkert

En annan fråga är om personen över huvud taget förstod vad avtalet innebar. Avtal som ingås under påverkan av en psykisk störning kan vara ogiltiga enligt svensk lag.

Det betyder inte att varje avtal med en demenssjuk person automatiskt försvinner. Men om personen vid avtalstillfället saknade förmåga att förstå innebörden kan anhöriga eller förvaltare ha skäl att bestrida avtalet. Då blir dokumentationen viktig: diagnos, journaler, beslut om god man eller förvaltare och allt som visar personens tillstånd när avtalet tecknades.

Det är ofta här kampen börjar. För företaget kan avtalet se korrekt ut på papperet. För anhöriga kan det framstå som uppenbart att personen aldrig borde ha fått teckna det.

God man räcker inte alltid

Många anhöriga tror att en god man automatiskt stoppar nya avtal. Så enkelt är det inte. Den som har god man behåller i regel sin rätt att själv ingå avtal. God man är ett stöd, inte ett totalt övertagande av personens ekonomi.

Förvaltare är mer ingripande. Då kan personen förlora rätten att själv ingå avtal inom de delar som omfattas av förvaltarskapet. Om en person redan har förvaltare och ändå tecknar ett elavtal direkt med ett företag bör anhöriga reagera snabbt.

ANNONS

Skillnaden är avgörande. Den påverkar både hur lätt det är att stoppa nya avtal och hur starkt anhöriga kan agera när ett avtal redan har tecknats.

Så gör du om en anhörig fastnat i ett avtal

Det viktigaste är att agera skriftligt och snabbt. Kontakta bolaget och skriv att avtalet bestrids. Be om all dokumentation: Avtal, villkor, information om ångerrätt, bekräftelser och underlag som visar hur kunden godkänt avtalet. Om avtalet ingåtts via telefon bör du också begära ut samtalsinspelning eller annan dokumentation från försäljningen.

Ange tydligt varför avtalet ifrågasätts. Det kan handla om att reglerna för skriftligt godkännande inte följts, att information om ångerrätt varit bristfällig, att försäljningen varit vilseledande eller att personen saknat förmåga att förstå avtalet. Finns beslut om förvaltare, läkarintyg eller annan dokumentation bör det bifogas.

Om bolaget säger nej kan ärendet tas vidare. Konsumenternas Energimarknadsbyrå ger vägledning om elavtal. Kommunal konsumentvägledning kan hjälpa till där den finns. I vissa fall kan en tvist prövas av Allmänna reklamationsnämnden. Misstänks systematiskt utnyttjande av en sjuk eller sårbar person kan även en polisanmälan bli aktuell.

Stoppa säljsamtalen innan de kommer

Det bästa skyddet är att minska risken innan något händer. Sätt upp NIX-spärr mot telefonförsäljning. Hjälp den äldre att inte tacka ja till avtal via telefon eller vid dörren. Gå igenom befintliga elavtal, telefonabonnemang, försäkringar och andra löpande avtal tillsammans.

En enkel regel kan göra stor skillnad: Inga avtal tecknas utan att en anhörig, god man eller förvaltare först har läst villkoren. För personer som börjar få minnesproblem kan det också vara klokt att i god tid se över framtidsfullmakt, autogiron, fakturor och kontaktuppgifter hos viktiga bolag.

När sjukdomen väl har gått långt kan det vara svårare att reparera skadan. Då kan god man eller förvaltare behöva bli aktuellt.

ANNONS

Checklista för anhöriga

Gör dettaVarför det är viktigt
Bestrid avtalet skriftligenDå finns bevis på att du agerat och när
Begär ut avtal och säljdokumentationFöretaget ska kunna visa hur avtalet ingicks
Kontrollera ångerrättenBristande information kan förlänga tidsfristen
Fråga efter skriftligt godkännandeVid telefonförsäljning krävs mer än ett muntligt ja
Bifoga beslut om förvaltare eller intygStärker invändningen om personen inte kunde förstå avtalet
Kontakta Energimarknadsbyrån eller konsumentvägledareGer stöd i hur ärendet kan drivas vidare
Sätt NIX-spärr och inför regeln inga avtal via telefonMinskar risken att det händer igen

Ett ja kan bli dyrt

För fullt friska konsumenter är ett elavtal ofta bara ännu ett val i vardagsekonomin. För en person med demens kan samma avtal bli något helt annat: En ekonomisk låsning som anhöriga måste försöka lösa i efterhand.

Fallet från Bromölla visar varför skyddet för äldre konsumenter är en växande fråga. När elmarknaden kräver aktiva val hamnar ansvaret lätt på den som har sämst möjlighet att försvara sig. Därför behöver anhöriga vara steget före. Inte för att ta över i onödan, utan för att stoppa ett snabbt ja från att bli ett dyrt femårsavtal.

Läs även: Då får du betala skatt på ditt ISK fast du har mindre än 300 000 där – E55

ANNONS

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS