Fastighetsbolag varnar för orimliga bolånekrav

Bygg- och bostadsbolaget Veidekke tycker att bankernas kalkyler för att bevilja bolån är för tuffa. Bankerna räknar med en maxränta på ungefär 7 procent i sina beräkningar för att bevilja lån.

– Marknaden signalerar att en ränta på 7 procent inte är trolig under en överskådlig tid. Hushåll erbjuds idag att binda räntan på 7-10 års sikt till en ränta på cirka 3 procent, säger Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

– Visst räntorna spås stiga men man kan fundera över hur rimligt det är att testa hushållen mot en ränta på 7 procent, tillägger hon.

Inflationen tillsammans med de tuffare kraven på amortering gör dessutom att belåningsgraden faller relativt snabbt vilket gör hushållen mindre känsliga för ränteförändringar, konstaterar hon.

40 000 i månaden krav för att köpa en etta

Som det är nu krävs höga inkomster för att komma in på bostadsmarknaden. Veidekke har analyserat bankernas kalkyler och räknar med att det krävs ett sparkapital på 450 000 kronor och en fast inkomst på 40 000 kronor i månaden för ett kunna köpa en etta i Stockholms kommun.

– Det är långt över medianinkomsten i kommunen, konstaterar Linda Jonsson.

En konsekvens blir att de som inte klarar bankernas prövning måste söka andra och ofta dyrare boendealternativ än bostadsrätter.

– De som nekas bolån hänvisas till betydligt dyrare bostäder, ofta till att hyra nyproducerade hyresrätter eller i andra hand, vilket skapar en stor klyfta mellan dem som står utanför bostadsmarknaden och dem som är inne.

Veidekke vill belysa att det finns ett problem men presenterar ingen lösning. Linda Jonsson förklarar att det går att angripa problemen på två sätt. Antingen kan man vara av uppfattningen att kreditrestriktionerna är för hårda och bör luckras upp.

Alternativt kan man vara av uppfattningen att de är befogade, men i det senare fallet krävs kompenserande åtgärder för dem som drabbas hårdast och det tycks politikerna ha missat.

Men Veidekke, som är ett bolag i fastighetsbranschen, har förstås ett eget intresse av att folk ska få lån till bostäder.

Talar ni inte i egen sak nu?
– Jo, visst kan man se det så. Men vi ser att det finns två sätt att angripa detta. Dels att tala om att bankerna tar i för mycket, dels att få politiker att ta konsekvenserna av de tuffare kreditrestriktioner som de godkänt. Det här är problematiskt för många som inte kan köpa en bostad, hur ser politikerna på det?

Linda Jonsson pekar också på Boverkets prognos om att det behöver byggas 600 000 bostäder fram till 2025.

Häromdagen presenterade Finansinspektionen (FI) sin Bolånerapport där den årliga undersökningen av svenskarnas bolån redovisas. Det finns en oro hos Finansinspektionen för svenskarnas skuldsättning, som ökat under senare år med skenande bopriser. FI har infört skärpta krav på amorteringarna på bostadslånen i två steg, och konstaterar nöjt i rapporten att åtminstone det första kravet ser ut att ha haft effekt. Bankernas egna krav på sina låntagares ekonomiska stresstålighet har också skärpts, vilket är bra, enligt FI.

Men det tycker alltså inte Veidekke. 7 procent är långt ifrån sannolikt.

7 procent senast 1996

Frågan är hur ränteutvecklingen sett ut bakåt i tiden. Enligt Bankföreningen låg den genomsnittliga boräntan runt 7 procent 1996. Sedan dess har den hoppat lite upp och ned. Vid millennieskiftet låg den strax under 5 procent, och fortsatte däromkring under ett par år in på 2000-talet. 2005 låg den på relativt låga 2,5-3 procent, men började sedan stiga igen. I september 2008, alldeles innan finanskrisen, låg den på i snitt 6 procent. Sedan dess har den sjunkit stadigt, med några få mindre undantag. Nu räknar Bankföreningen på att den ligger på cirka 1,6 procent i snitt.

Är det inte aningslöst att tro att boräntan aldrig skulle kunna nå 7 procent igen?
– Jag säger inte att den aldrig skulle kunna göra det men av bankernas långa räntor går att ana att det inte är troligt de närmsta tio åren. Dessutom har vi en mycket mer effektiv kreditmarknad nu. Den är global med internationell konkurrens. Det kommer också nya produkter och de traditionella bolånen konkurrensutsätts på ett annat sätt.

LÄS ÄVEN: