Företagen: Därför är fackens lönekrav orimliga

Vi kan inte gå in i en avtalsrörelse med att förlita oss på att kronan ska fortsätta försvagas. Den kan ju lika gärna stärkas framöver, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

I går var det LO. På fredagen är det Svenskt Näringslivs tur att ge sin syn på svensk ekonomi. Båda parter ägnar en hel del kraft på att peka ut förutsättningarna inför kommande vinters stora lönerörelse. Och inte helt otippat har de olika ingångar.

LO lyfte, med statliga Konjunkturinstitutets statistik i ryggen, att ägarnas andel av företagsvinsterna har stigit till historiskt höga nivåer, på arbetarnas bekostnad. Det finns därmed ett högre löneutrymme framåt, tycker facket.

Vinstandelsmåttet är ett synnerligen dåligt mått på lönsamheten i näringslivet. Det tar inte hänsyn till räntekostnader som ökat jättemycket under den här perioden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Att många företag inom framför allt exportindustrin stärkt sin ställning med stigande vinster de senaste åren är inget Svenskt Näringsliv vill prata särskilt mycket om. Det är historia och beror nästan enbart på den svaga kronan vilket medfört att svenska varor blir billigare utomlands.

Inför avtalsrörelsen gäller det att titta framåt, och då är det många företag som har det tufft nu, enligt Daunfeldt.

Det tycker jag att konkursstatistiken och varselstatistiken pekar på.

Att det, som LO vill få det att låta, bara skulle vara hushållen, löntagarna, som drabbats av inflationssmällen, är inte sant, tycker Daunfeldt.

Det stämmer helt enkelt inte överens med verkligheten.

Men det är långt ifrån nattsvart, även om arbetsgivarna gärna har den ingången när det vankas löneförhandlingar.

Det finns ljusglimtar inför nästa år. Troligtvis har vi nått botten, säger Daunfeldt. Tabell: SN:s prognos i siffror 2023 2024 2025 BNP -0,2 1,3 2,2 Arbetslöshet (SCB) 7,7 8,4 8,2 Inflation (KPIF) 6,0 1,9 1,6 Styrränta (årets slut) 4,00 3,00 2,25