E55

Irankriget har förintat Gulfstaternas makt över världsekonomin

Irans president Masoud Pezeshkian undertecknar ett samförståndsavtal som undertecknats av USA:s president Donald Trump, i Teheran, Iran, torsdagen den 18 juni 2026.
Irans president Masoud Pezeshkian undertecknar ett samförståndsavtal som undertecknats av USA:s president Donald Trump, i Teheran, Iran, torsdagen den 18 juni 2026. (Foto: Irans presidentkontor/AP/TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 22 juni 2026Publicerad: 22 juni 2026

Enligt den välrenommerade ekonomijournalisten Matthew Lynn har irankriget gjort att Gulfstaterna har förlorat sin makt över världsekonomin.

ANNONS
ANNONS

Den 28 februari bröt Irankriget ut och i mars såg det internationella energiorganet IEA kriget som ett allvarligt hot mot världsekonomin.

Fatih Birol, chefen för IEA, menade att kriget skulle få större ekonomiska konsekvenser än de två oljekriserna som inträffade på 1979-talet. Han sade då att den globala ekonomin står inför ett mycket, mycket stort hot.

Läs mer på E55: Trump vänder: Ställer in anfall mot Iran

Avdunstat inflytande

Ekonomijournalisten Matthew Lynn skriver i Money Week att Gulfstaternas inflytande över världsekonomin har avdunstat efter USA:s krig med Iran.

Han är krönikör för Bloomberg och skriver veckovisa kommentarer i tidningar i flera olika länder samt skriver regelbundet i för den brittiska veckotidningen The Spectators där han också är biträdande redaktör för affärsdelen Spectator Business.

Sedan den första oljechocken 1974 bröt det monetära systemet och inledde en tid av hög inflation har Gulfstaterna varit avgörande för den globala ekonomin, skriver Matthew Lynn.

I Saudiarabien, Iran, Irak, Kuwait och Qatar finns världens största koncentrationer av olja och gas och med producenter låsta i Opec-kartellen som kunde styra oljeleveranserna efter behag, hade regionen makt över världens energiförsörjning. 

Det gjorde att ledarna för dessa länder fick makt och rikedom och kunde köpa upp olika tillgångar, ofta bestämdes räntor, aktiekurser och inflation över hela världen av händelser i den lilla regionen.

ANNONS
ANNONS

Varningar infriades inte

Det här verkar ha förändrats, skriver Matthew Lynn.

Han skriver att det kom många allvarliga varningar när USA och Israel attackerade Iran, varningar om att oljepriset skulle stiga, flyg skulle behöva ställas in, bensin skulle behöva ransoneras och att stängningen av sjöfartsleder skulle få priset på kemikalier och gödningsmedel att rusa.

Läs mer på E55: Kriget som chockhöjer ditt bensinpris – 10 saker du måste förstå om oljan

Varningar om att den globala ekonomin skulle hamna i recession gjorde att centralbanker började fundera på nödåtgärder, men i slutändan hände ingenting av det här, skriver Matthew Lynn.

”Oljepriset steg kraftigt, från 60 dollar per fat till nära 120 dollar strax efter att konflikten började. Men istället för att spåra ur stabiliserades det och började sedan falla igen, och sjönk under 80 dollar när Iran och USA kom överens om ett 60-dagars vapenvila”, skriver han i Money Week.

Han skriver vidare att det finns få tecken på matbrist eller att några basvaror börjar ta slut, att det fortfarande finns gott om billiga flyg tillgängliga och att de flesta europeiska ekonomier är tröga, men att det har flera olika anledningar.

”De har inte kollapsat och USA går fortfarande bra, med stark tillväxt, många nya jobb och en rekordhög aktiemarknad. Inflationen har stigit lite, men bör komma ned igen när oljepriset faller”, skriver han i Money Week.

Tre anledningar

ANNONS

I verkligheten spelar helt enkelt inte Gulfstaterna lika stor roll som de brukade, skriver han, och enligt Matthew Lynn finns det tre stora anledningar till det.

Han skriver att det för det första finns mycket mer olja i världen än det brukade finnas och att oljan långt ifrån håller på att ta slut samt att Gulfstaterna inte kan hålla världen som gisslan eftersom den globala marknaden är översvämmad med olja.

För det andra ökar betydelsen av alternativ energi hela tiden och även om strävan att uppnå nettonollutsläpp är för snabb finns det ingen återvändo till fossilbränsleeran nu, skriver han.

Han skriver vidare att förnybar energi står för 45 procent av elproduktionen i hela EU och redan för 25 procent i USA, en andel som ökar snabbt. Olja är enligt honom en krympande marknad.

Han skriver att den tredje anledningen är att Gulfstaternas pengar inte längre är så viktiga. Dubai och Qatar kommer behöva ta hem mycket av de pengar som har investerats runt om i världen för att betala för återuppbyggnad och täcka förluster efter Irans bombkampanj.

Spelar inte längre en stor roll

Enligt Matthew Lynn kommer inte regionens förmögenhetsfonder spendera miljarder på exklusiva tillgångar, som de har gjort de senaste 20 åren.

Han skriver att det finns mycket reservkapital i världen och att Gulfstaterna inte kommer betyda så mycket.

”Lägg ihop allt och en sak är tydlig. Den viktigaste lärdomen från Irankriget är att Gulfstaternas inflytande har avdunstat. De är en del av en liten region, som inte längre spelar någon större roll förutom för de människor som bor där. Investerare kommer fortfarande att ha mycket att oroa sig för – men Gulfstaterna och deras oljeresurser kan tas bort från listan” skriver han i Money Week.

ANNONS

Läs mer på E55: Rederi-vd om Hormuz: Kan börja segla inom ett dygn

Läa mer på Dagens PS: Vapenvila fick oljepriset att sjunka direkt

Läs mer på Realtid: Därför är Kina de stora vinnarna i Irankriget

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

ANNONS