Kommuner betalar miljoner för att spara på äldreomsorgen

Betalar för att spara

Ensolution är ett bolag som växer snabbt, förra året fördubblades antalet anställda och på sin webbplats kallar de sig: ”Landets ledande kommunrådgivare”.

Ensolution har haft sådana uppdrag i ungefär hälften av Sveriges kommuner och de har påverkat, och ibland helt och hållet styrt, kommunernas beslut om bemanning och scheman.   

I Alvesta hade äldreomsorgen ett underskott på 48 miljoner kronor och Lars-Olof Petersson (S), ordförande i omsorgsnämnden, säger till Kommunalarbetaren att deras ekonomi är så pressad att de inte orkade reda ut den utan kände att de behövde andra ögon som kunde göra det bättre.

Deras lösning blev att betala Ensolution för att de skulle hitta besparingar och rekommendationerna de ger är ofta väldigt lika, de handlar om mindre personalstyrka, färre vikarier, digitala lösningar som ska ersätta personal, fler resurspass och kyld mat till de äldre.

Det var också dessa lösningar som föreslogs för Alvesta, som sedan 2021 har fått fakturor på 1,1 miljoner kronor av Ensolution.

Lars-Olof Petersson menar att när företag gör så många rapporter för olika kommuner finns det en liten risk för att de kopierar och klistrar in, dessutom kostar personalen pengar.

Nästan identiska lösningar

Enligt Karin Lundgren, är intervjuer med nyckelpersoner en del i bolagets genomlysningar, vårdpersonalen räknas dock inte som nyckelpersoner och hon säger att det är ytterst sällan de kontaktar eller intervjuar vårdpersonal.

Hon bekräftar att de förslag på åtgärder som kommunerna får ofta är nästan identiska.

”Det är ju trots allt äldreomsorg som ska bedrivas i alla kommuner så det är klart att roten till var det kan uppstå problem, var det finns möjlighet till förbättringar, blir relativt snarlika”, säger Karin Lundgren till Kommunalarbetaren.

Alvesta behövde spara in 16 miljoner kronor per år och det är precis den summan Ensolution kom fram till att kommunen behöver spara in för att enligt sin plan nå nollresultat år 2028.

Bolaget menade att det går att minska personalstyrkan med 20 procent, trots att de i sin rapport noterat att personalen är väldigt stressad.

Bolaget skriver att 75 procent av personalstyrkan i hemtjänsten i framtiden ska hantera 125 procent av dagens vårdbörda.

De har även föreslagit att korta varje nattpass så att arbetsgivaren kan få ut en natt till av varje medarbetare.

Det har redan testats en gång men skrotades på grund av stark kritik, nu har det återinförts och många i nattpersonalen har gått ned i arbetstid för att slippa jobba en extra natt.

Planeringsverktyg

Sedan 2021 har Bjuvs kommun betalat 3,5 miljoner kronor till Ensolution för insatser i kommunens äldreomsorg, underskotten fortsätter dock att öka.

Även här föreslog bolaget att kommunen skulle minska antalet årsarbetare. En av Ensolutions storsäljare är planeringsverktyget Kuben, det skulle användas i Skånska Bjuv, men inte heller där efterfrågade bolaget synpunkter från personalen.

”Kuben RS är ett innovativt och webbaserat IT-system som automatiserar och effektiviserar rapporteringen av Räkenskapssammandraget. Genom att automatisera stora delar av den omfattande processen sparar systemet tid och resurser för kommunernas ekonomiavdelningar”, skriver Ensolution om Kuben på sin webbplats.

Meningen är att Kuben ska bestämma hur mycket tid, resurser och personal en vårdtagare ska få, men när hemtjänstpersonalen märkte att den tid verktyget tilldelade vårdtagarna inte räckte kunde de inte påverka systemet.

Enligt undersköterskan Linda Müller, som är facklig ordförande och skyddsombud i Bjuv, visade inte verktyget verkligheten och förra året togs det bort, efter att ha använts i ett par år.

I de konsultrapporter och beslut som Kommunalarbetaren har granskat finns det enligt tidningen ett tydligt glapp mellan siffrorna och personalens vardag.

I konsultbolagens kalkyler kan arbetspass tas bort och bemanningen kan dras ned och ersättas med teknik. Det är de här kalkylerna som fortsätter att styra beslut, både i Alvesta och i Bjuv, samt i många andra kommuner.    

En tankeställare

En studie från 2024, gjord vid Göteborgs universitet, jämförde fyra icke-kommunala driftsformer för äldreboenden omfattade 2 639 icke-kommunala äldreboenden i Sverige och den studien är en tankeställare.

Dagens PS skrev i mars 2024 att i studien jämfördes äldreboenden som drevs av icke-vinstdrivande organisationer och stiftelser, av privata bolag, av börsnoterade bolag och av riskkapitalbolag.

Forskarna undersökte sådant som personaltäthet, tillgång till sjuksköterskor, personalens utbildningsnivå, de boendes nöjdhet, och hur väl äldreboendena hade uppdaterat sina handlingsplaner.

”Äldreboenden som drivs av icke-vinstdrivande organisationer har högst kvalitet. Lägst kvalitet håller äldreboenden som drivs av börsnoterade bolag och riskkapitalbolag. Mitt emellan dessa hamnar äldreboenden som drivs av vinstdrivande privata bolag”, sade statsvetaren Rasmus Broms i ett pressmeddelande i februari 2024.

Det är han som tillsammans statsvetarna Carl Dahlström och Marina Nistotskaya undersökte hur driftsformen påverkar kvaliteten på icke-kommunalt drivna äldreboenden i Sverige.

Icke-vinstdrivande organisationer, som exempelvis idéburen verksamhet, är enligt deras studie alltså överlag bäst på äldreomsorg i Sverige. De har ingen vinstutdelning utan återinvesterar ekonomiska överskott i verksamheten.

”Här ser vi högst personaltäthet, många sjuksköterskor, den till utbildning sett mest kompetenta omsorgspersonalen, och flest nöjda brukare”, sade Rasmus Broms i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Kommunerna sparar in på maten i äldreomsorgen