E55
E55.se
Ekonomi

Krisstöd krånglar till inflationssiffrorna

Sänkt bränsleskatt är en av stödåtgärderna som krånglar till inflationssiffrorna inför Riksbankens räntebeslut. Arkivbild.
Sänkt bränsleskatt är en av stödåtgärderna som krånglar till inflationssiffrorna inför Riksbankens räntebeslut. Foto: Caisa Rasmussen/TT
TT Nyheter
TT Nyheter
Uppdaterad: 15 juni 2026Publicerad: 15 juni 2026

Men hon tycker att åtgärderna är ”ganska väl definierade” och egentligen inte borde ställa till det för Erik Thedéen och hans direktion.

ANNONS
ANNONS

De inflationssiffror som SCB publicerat i april och maj måste justeras av Riksbanken om direktionen ska kunna fatta rätt penningpolitiska beslut.

Halverad matmoms och sänkt bränsleskatt krånglar till siffrorna.

”Man kan ju säga att det här gör vattnet lite grumligare. Det är lite svårare att se exakt vad underliggande inflation är”, säger SEB:s räntestrateg Amanda Sundström, om effekterna från de finanspolitiska stödåtgärderna.

Fortfarande låg inflation

Men hon tycker att åtgärderna är ”ganska väl definierade” och egentligen inte borde ställa till det för Erik Thedéen och hans direktion.

”Vi vet ungefär vad det kommer att få för inverkan. Riksbanken kan ju därmed fokusera på de underliggande priskomponenterna för att få en god uppfattning. Och även med allt det här borträknat så är inflationen väldigt låg. Vi kommer inte ens upp till målet på två procent”, säger Sundström.

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI), håller med.

”Inflationen kommer att vara låg i år, säger han inför tisdagens nya konjunkturrapport från KI och onsdagens räntebesked från Riksbanken.”

Den låga inflationen gör att de flesta bedömare tror att Riksbanken avvaktar med räntehöjningar, trots att Europeiska centralbanken (ECB) redan förra veckan för första gången på tre år höjde styrräntorna med hänvisning till Irankrigets inflationseffekter.

ANNONS

Läs även: Sjukersättningen fungerar inte längre som inkomstskydd – E55

ANNONS

Eftersläpande inflationsimpulser

Kainelainen ser inga större problem med att hitta alternativa inflationsmått, som justerats för moms- och skattesänkningar eller den kommande halveringen av priset på månadskort för kollektivtrafik. Effekten av samtliga tillfälliga stödåtgärder i år – inklusive de som är kända men ännu inte har införts – beräknar han till cirka en procentenhet på KPIF-inflationen.

LO:s ekonomer har också räknat på detta och kommit fram till en större effekt.

”Totalt sänks inflationen med cirka två procentenheter som en effekt av åtgärderna. Men då åtgärderna införs vid olika tillfällen och har olika längd så sprids effekten ut över tid”, skriver LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö i ett mejl till TT.

Inflationsimpulser från Irankrigets energiprischock kan antas fortsätta in i 2027, bland annat i form av högre fraktpriser, enligt KI:s Kainelainen. Det kan då sammanfalla med att merparten av effekterna från sänkt bränsleskatt, halverad matmoms och sänkta biljettpriser i kollektivtrafiken upphör.

”Men vi ser fortfarande ingen hög inflation nästa år. Den kommer nog ligga kring Riksbankens inflationsmål – kanske några tiondelar över”, säger Kainelainen.

Riksbankens inflationsprognos och så kallade räntebana – prognosen för styrräntan – väntas justeras uppåt i onsdagens räntebesked. Men styrräntan antas lämnas oförändrad på 1,75 procent mot bakgrund av låg inflation, svag arbetsmarknad och oväntat dålig tillväxt.

De flesta bedömare räknar med att det dröjer till slutet av 2026 eller till 2027 innan det kommer någon räntejustering – och då i form av en eller två höjningar.

ANNONS

I prissättningen på räntemarknaden – där investerare, fonder och banker positionerar sig inför framtida räntenivåer – är en höjning i höst helt inprisad. Sannolikheten för en andra höjning – till 2,25 procent i styrränta – ligger samtidigt strax under 50 procent i prissättningen.

Läs även: Från elchock till bottennivåer – nu kommer nästa vändning – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
ANNONS