Trots löften om mer pengar i plånboken varnar bedömare för att hushållen kan välja att spara i stället för att konsumera.
Roland Klinga
Uppdaterad: 26 jan. 2026Publicerad: 26 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svensk ekonomi går in i det nya året med ovanligt ljusa prognoser. Lägre räntor, stigande reallöner och skattesänkningar väntas öka hushållens konsumtion och därmed bryta flera år av svag tillväxt. Men alla delar inte bilden av ett snabbt uppsving.
I en analys i Realtid ifrågasätter Edvard Lundkvist om optimismen vilar på alltför osäker grund. Frågan är, enligt honom, vad som händer om hushållen väljer att hålla hårt i sina pengar i stället för att börja konsumera mer.
År av motvind
2024 blev ett svagt år för svensk ekonomi. Inför 2025 var förväntningarna höga, men den globala osäkerheten ökade när USA, under Donald Trumps ledning, signalerade en mer protektionistisk handelspolitik. Det bidrog till att tillväxten blev kvar på låga nivåer, runt en procent, skriver Realtid.
Läs mer: Så hotar Donald Trump svensk premiepension (E55)
Samtidigt pekar vissa indikatorer uppåt. Den så kallade konjunkturklockan visar en ljusare riktning, och både näringslivets företrädare och oberoende prognosmakare räknar med förbättring framöver.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har i ett uttalande till SVT nyligen beskrivit svensk ekonomi som ”Trumpsäkrad”, med hänvisning till starka statsfinanser.
Ett uttalande som enligt Realtids analys är svårt att förena med de senaste årens erfarenheter, där globala händelser snabbt förändrat förutsättningarna.
En skillnad mot tidigare år är dock att flera ekonomiska reformer nu införs. Sänkt matmoms, nytt jobbskatteavdrag, lägre räntor och stigande reallöner ska ge hushållen mer pengar över varje månad.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Risk för ökat sparande
Förhoppningen är att ökad konsumtion ska leda till fler investeringar, nya jobb och högre tillväxt. Men enligt Edvard Lundkvist finns en risk att svenskarna i stället väljer att bygga buffertar efter flera ekonomiskt tuffa år.
Den oron delas av fler. Danske Banks tidigare chefsekonom Michael Grahn sade nyligen till Dagens Industri (DI) att både hushåll och företag kan komma att hålla tillbaka mer än vad prognoserna räknar med. Han bedömer att ytterligare räntesänkningar kan behövas för att få fart på ekonomin.
Läs mer: Äldre svenskar säkra på ekonomin – unga stressar mest (E55)
I en värld som förändras snabbt, och där Sveriges ekonomi är starkt beroende av omvärlden, kan försiktighet vara ett rationellt val. Om den inhemska konsumtionen ska bli tillväxtens motor återstår det, enligt flera bedömare, att se om svenskarna verkligen vågar ta steget.
”Världen ändras i en rasande fart och Sveriges ekonomi är djupt integrerad med omvärlden. Vi tittar ut och vet inte vad som väntar nästa vecka. I det läget verkar det helt rimligt att bygga buffert till nästa kris och att tveka inför stora investeringar”, skriver Edvard Lundkvist.
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop