Ny kontantlag klubbad – nu måste fler butiker ta emot kontanter

Frågan har blivit viktig för många äldre

Kontantfrågan har länge varit särskilt viktig för äldre svenskar. Många använder fortfarande sedlar och mynt i vardagen, samtidigt som bankkontor försvunnit och allt fler verksamheter gått över till digitala betalningar.

Diskussionen handlar inte bara om vanor utan också om tillgänglighet.

En halv miljon svenskar uppskattas leva i någon form av digitalt utanförskap enligt uppgifter som lyftes fram under riksdagsdebatten. Där nämndes bland annat äldre, personer med funktionsnedsättning och människor som har svårt att använda digitala tjänster.

Frågan om kontanter har blivit allt mer central i takt med att samhället digitaliseras. I mars konstaterade riksbankschef Erik Thedéen att beroendet av privata aktörer och internationell infrastruktur gör betalningssystemet mer sårbart vid cyberattacker, elavbrott och tekniska fel.

Läs även: Riksbanken: Dags att fylla på med kontanter – E55

Riksbanken vill stärka kontanternas roll

Även Riksbanken har under flera år varnat för att kontanternas ställning blivit för svag.

I Betalningsrapport 2026 lyfter myndigheten fram att kontanter fortfarande spelar en viktig roll för beredskap, tillgänglighet och motståndskraft vid kriser eller störningar i betalningssystemen.

Riksbanken rekommenderar dessutom att Sverige behåller möjligheten att använda kontanter för vardagliga köp och har föreslagit en beloppsgräns på 10 000 kronor för kontantbetalningar i handeln.

Alla är inte nöjda med lagen

Trots det breda stödet har den nya lagen också fått kritik. Flera organisationer menar att reglerna inte går tillräckligt långt och att tillgången till kontanter fortfarande riskerar att försämras på många håll i landet.

PRO har exempelvis varit kritiskt till delar av lagförslaget och anser att kontanternas ställning behöver stärkas ytterligare.

Även Lagrådet har tidigare haft synpunkter på hur delar av lagstiftningen är utformad.

Frågan handlar också om beredskap

Kontanter har de senaste åren blivit en växande beredskapsfråga. Myndigheter, banker och Riksbanken har upprepade gånger lyft fram att betalningar måste fungera även vid större tekniska störningar, cyberattacker eller kriser.

Det är en av anledningarna till att Sverige under senare år öppnat nya kontantdepåer och arbetat för att stärka infrastrukturen kring sedlar och mynt.

För många handlar frågan kanske främst om något så grundläggande som möjligheten att själv välja hur man betalar för sina inköp.

Läs mer på E55:
Många är redo för krisen – ändå saknar hälften kontanter

Kontanter ska gälla i butiker och apotek – nytt lagförslag

_ANNONS