Pensionsåldern ökar – vi jobbar rekordlänge

Den genomsnittliga pensionsåldern, tidpunkten då svenskarna börjar plocka ut sin allmänna pension, steg med hela 1,2 år till 66,0 år under fjolåret jämfört med 2022.

Under i stort sett hela 2000-talet har snittåldern för när människor går i pension legat mellan 64,6 och 65 år, enligt myndighetens statistik. Men nu har alltså politikernas beslut att höja pensionsåldrarna på tre olika sätt fått tydlig effekt, regler som trädde i kraft vid årsskiftet 2022/2023.

Flera höjda åldersgränser

Dels har den tidigaste åldern för när allmän pension får tas ut höjts från 62 till 63 år, dels har åldern för när garantipension kan plockas ut höjts från 65 till 66 år. Dessutom har las-åldern (lagen om anställningsskydd) höjts från 68 till 69 år. Det är alltså så länge som den anställde har rätt att jobba kvar.

Den kan också finnas allmänna beteendeförändringar som spelar in. Den analysen är inte gjord ännu. Men sannolikt är det åldersreglerna som avgör, enligt Anna Pettersson Westerberg.

Men redan i år väntas en rekyl nedåt. Många i årskullen född 1961 hade förmodligen tänkt plocka ut pensionen vid 62 år, men fick nu vänta till 63. Men den effekten blir sannolikt tillfällig. Dessutom kommer ålderstrappan i pensionssystemet ökas på med ett år ytterligare från 2026.

Högre pension

Bakgrunden till de höjda trapporna i pensionssystemet är att vi lever längre. Pengarna ska räcka längre.

Man får ungefär sju procent högre pension om man jobbar ett år längre, säger Anna Pettersson Westerberg.

Men alla klarar inte av att jobba till 63 eller ännu längre. Den allmänt högre pensionsåldern gynnar dock hela systemet och kommer därmed indirekt alla till dels, enligt myndighetens chef.

Förutom att snittåldern för pension stiger jobbar fler parallellt med att lyfta pension.

Vi ser allt fler jobbonärer.Olle Lindström/TT